onsdag 13 april 2011

Vin å så´nt ...

Jag minns ... säger vi rätt ofta och så berättar vi om vad vi minns. Det är åldersrelaterat förstår jag och det är härligt med minnen. Imorse drog jag mig till minnes när kommunen och invandrarverket hade första information för kommunmedborgarna om flyktingar/invandrare som var på väg. Nu handlade det om några familjer från Iran och ett par från Chile. Folkets Hus´biolokal var fylld till bristningsgränsen och från publiken uttalades farhågor av allehanda slag, som att de kommer och tar jobben från våra ungdomar (det fanns inte så många fler jobb då mot nu) och en farbror som satt bakom mig var mycket upprörd och hov upp sin stämma (han finns inte mer, frid över hans minne): - Jag har bott i Göteborg i många år då jag jobbade åt Svenska kullagerfabriken och då bodde jag bland en massa italienare och det kan jag säga att de dricker mycket vin och så´nt ... Sen blev det mörkt i lokalen - strömavbrott - och nu höjdes röster från också dem som annars skulle suttit tysta för nu såg ingen vem som pratade. Visserligen kände man igen en del på rösten, men ändå ... Det var på 80-talet. När jag nu åker till mitt jobb på morgnarna ser jag unga mörkhyade män och kvinnor och barn, några med slöja, skynda iväg till som jag förstår svenskundervisning. Vilka jobb kommer de att ta från oss ?? För oss i familjen blev det ett minne som vi brukar använda oss av när vi skall äta något gott: - Ska vi ha vin å så´nt ?

1 kommentar:

Katarina sa...

Haha, jag undrar om det var på det mötet som jag och farsan var. Han sade att han tyckte det skulle bli bra att överkalixbornas blod blev utspätt, eller något liknande. Frid över hans minne. Det var en bra kommentar.