måndag 28 februari 2011

att öppna en ny dörr...

En ödesmättad dag ;-). Jag tittar noga på den ifyllda blanketten innan jag klistrar igen kuvertet. Det är den 1 mars idag. Idag för 42 år sen den här tiden var jag på väg till frissan för brudklädning eller vad det heter och H och jag gifte oss i Prästgården i Överkalix med Folke Sjöberg som vigselförrättare. Det var -30 den eftermiddagen och jag fick låna saligsvärmors minkpäls för att inte frysa om mina spetsklädda armar. Jag minns att himlen var svagt rosa i norr när vi åkte i bil upp till Udden där ett kvinnolag sysslat med matlagning några dagar och vi umgicks i trevligt sällskap. Bakom rosenbuketten, som förresten min salig-mor gormat att jag måste ha, trots att jag själv ville ha liljekonvaljer , vispade redan en liten figur runt och som senare under året kom till världen, svarthårig, rufsig, brunögd och underbar. Blanketten då, vad handlar den om? Jo idag skickar jag in ansökan om allmän pension fr o m i höst - några år i förväg men so what - dags att vända sig mot ett annat håll, öppna en ny dörr.

lördag 26 februari 2011

som en försiktigt optimistisk vintergris

... känner jag mig just nu, ungefär som hon på bilden. Den mindre ser jag som en symbol för en som nu vänder ändan till och går mot nya mål ... mitt allra första mål är en glänta i vårskogen invid en porlande bäck och nu vajar den gröna granen utanför mitt fönster så den porlande bäcken är inom hör- och synhåll, om jag fantiserar lite lite...

(bilden:copyright katarina@ateljen.net)

onsdag 23 februari 2011

solen är blek men skön

Är hemma idag och hur än livet är så myser jag med deg till rimbobullar på jäsning och en blek sol som stiger uppåt. Den token Kadaffi han skall nu bara vara landsfader och inte stå i första ledet har en av hans söner i samma trojka meddelat. Utvecklingen oroar en del, men som alltid gömmer man sig här med huvudet i snödrivan och hoppas på att allt skall lösa sig. Det kan inte de hoppas och tro som hamnat i händerna på maktgalna, tortyrhungriga och hjärntvättade aktörer.
Men Lagerhaus läste jag har färgglada brickor och väskor i vår .... ;-

måndag 21 februari 2011

Arrrg ...

Jag har varit arrrgg =-( idag, men mest i min ensamhet och i samtal med en god vän - sen har jag släppt det efter att jag talat högt till mig själv i bilen: - Men sluta nu, skit i det, det är ingen idé!! så har den lilla gubben på höger axel sagt till den som suttit och morrat på vänster. Nu handlade det om kommunens kulturvecka, som kommer nu vecka 9. Arrangörer är studieförbund och skolan ... vilken skola ? inte den jag jobbar på för där har vi inte hört ett smack... men det är säkert för att jag för två år sen inte hade möjlighet att gå på ett möte inför det årets kulturvecka - så då utgår man ifrån att jag inte kommer nu heller, kanske... Teaterföreningen som jag agerar i och som handskas med en hel del kultur på både hög och lägre nivå har inte heller fått veta ett smack. Till saken hör att vi har en teaterföreställning nu på söndag den 27 och kulturveckan börjar den 28. Hade det inte funnits anledning att ta med teatern som en del av kulturveckan ?
Men det är så här när det inte finns någon samordning, någon kunnig projektmänniska som kan se till att ALLA blir informerade - så mycket bättre allt kunde bli. Nåja kulturveckan blir nog säkert precis så som de som arrangerar den vill ha den. Jag får ge mig! Min lever mår så mycket bättre av det.

fredag 18 februari 2011

det luktar karlsborg

- Det luktar Karlsborg, sa maken när han kom in med nyhuggen ved till kaminen. Det blir kanske varmare. Och det vill vi tro. Åt vilket håll Karlsborgsverkens utsläpp tar vägen visar hur vädret blir. Kommer det hitåt så skall det bli varmare - så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara - amen!

torsdag 17 februari 2011

Verkligheten ...

..kommer till byhålan mitt i världen. Människor långt ifrån kommer att för att försöka få ett någorlunda drägligt liv. De kommer med sina annorlunda kulturer och traditioner och vi som möter dessa barn och vuxna får skakande inblickar i människoöden så långt ifrån vår civilisation. Så illa, så illa många har farit.
Verkligheten gör dig den äran. Vad gör du? skrev poeten Marie-Louise Ramnefalk. Ja vad gör vi ? Försöker ta hand om utan att kliva över gränser, försöker sätta gränser utan att kraven blir för svåra. De s k vita barnen ropar till de s k svarta barnen: -Neger! Har du skitit ner dig ? m m
Även om man är hjälpsökande måste man få ha kvar sin stolthet över vem man är och barn lär sig fort att svara på samma vis och så är konflikterna igång. Vi vuxna får inte förtröttas. Vi måste jobba mot förståelse - hur går det annars ? Hatet bara växer och krigen både de stora och de små ökar i antal.

demens ...

- Få se vem av oss som blir dement först ? utbrister en av damerna mitt i en tugga smarrig pasta med lax. Det lockar till gapskratt som sätter sig en aning i halsen. Samtalsämnena har växlat med alla nitton åren - först var det kalevalasmycken, gardinuppsättningar, kläder, städning, utflykter, längre och kortare resor. Så småningom blev det barnbarn, sjukdomar och sorg. Det är aningen vemodigt att tänka på ens egen kommande demens, om den kommer ... förmodligen kommer vi i gruppen att bli dementa i otakt och vi kommer att tycka att den ena säkert är mer dement än en själv och någon kommer att tycka att jag är dement fast jag absolut inte tycker det själv. Det kan väl också milde tid bli så att vi alla blir dementa samtidigt och då får väl våra vårdare eller anhöriga följa oss på tjejträff och se till så att vi inte börjar kasta pasta på varandra.

lördag 12 februari 2011

samtal med höjdare

Samtal med en högre uppsatt tjänsteman i en norrbottenskommun:
- Jah!!
- Vem är det jag talar med?
Flåsar ut namnet. Jag presenterar mig och framför mitt ärende.
- Ja fan, jag måste ropa på Vanja. Vaanja !
- Jaa, pep det i bakgrunden.
- Kom hit!
- Ja kommer, pep det igen.
- Hon kommer, flåsade den högt uppsatte
- Ja, sa jag syrligt, för nu hade mina mer primitiva hjärnfunktioner satt igång, jag
hör att hon kommer när du kommenderar!
- Ja va fan då ?
Jag låtsades inte om det utan fortsatte att fråga för att få reda på det jag behövde ... han avbröt mig med:
- Ja, skit samma, det där får du fråga Katri-Helena. Vad hon nu har för anknytning. Vaaanja! ylade han igen. Vad har K-H för anknytning ?
- 12345678, kanske, pep det .
Jag avslutde det hela raskt och jag hörde hur min röst lät som syrlig melass (det där som korna får ibland):
- Jo, jag skiter i detsamma och ringer henne. Hon är ju kvinna, så hon har säkert koll! Adjö!

(Vanja och Katri-Helena heter naturligtvis något annat)

onsdag 9 februari 2011

Han Micke P...

Förresten drömde jag om Micke Persbrandt inatt. Vi hade något flirtaktigt för oss och han lovade med sin ljuva stämma att komma och hjälpa mig att planera mina lektioner, eftersom han menade att jag inte hade någon riktig struktur på mitt arbete ! Innan jag vaknade insåg jag ändå att han inte var något för mig och när jag vaknade och såg den grå kalufsen och de välkända kära rynkorna i bädden intill så blev jag än mer klar över detta: Du kan dra åt fanders med din struktur Micke!

falla - föll - fallit !

Det fladdrar kylslaget kring pyjamasbenen när jag går att hämta norrländskan i -30. Nu tycker jag att kung Bore stannat nog så länge - försvinn och fort! Jag lever aningen farligt där jag klafsar fram i makens stora skor som stod närmast. Häromkvällen fann jag plötsligt mig själv liggande raklång på mage ute på gården när jag höll på att föra undan lite snö. Trots att jag höll i "snökaran" så snavade jag och föll, trots att skorna var mina egna och ordentligt knutna. Jag rullade runt på rygg och låg en stund och såg mot himlen som börjat klarna och en och annan stjärna blinkade friskt. Samtidigt kände jag efter om något var brutet nå´nstans i min kropp. Men allt verkade intakt. Min saligmoster föll ofta åren då hon närmaste sig de 90. Hon var ibland blåslagen och bröt en handled också vill jag minnas. Hon berättade om en gång då hon ramlat ur sängen i sin lägenhet mitt i natten och fick trycka på larmet som hon hade kring halsen. In kom som hon uttryckte det en ung, vacker och stark man som snabbt lyfte upp henne i sängen och stoppade om henne och gick sin väg. -Jag tror jag skall falla nå´n mer gång, sa hon pillemariskt. Särskilt i semle-, tulpan- och surströmmingstider minns och saknar jag moster som mest.

lördag 5 februari 2011

vila så gott

Den lilla stora människan Lena Nyman har gått ur tiden. För mig är hon, Börje Ahlstedt och Allan Edwall de mest framstående skådespelarna genom mina tider.

fredag 4 februari 2011

låter som ett aprilskämt

Nu är det så stor överbeläggning på Sahlgrenska sjukh i Göteborg att larmen inte räcker till alla patienter. De har fått kastrullock med skedar för att påkalla uppmärksamhet. Vilken skrammelorkester det kommer att bli och vad säger då arbetsmiljöbestämmelserna om personalens hörsel ??!! för att inte tala om patienternas hörsel ...

tisdag 1 februari 2011

klarvaken i vargtimmen

Kl är 05 40 och jag har redan varit klarvaken i 2 timmar! H blev utkallad kl 03 för snöplogning och det är inget ovanligt i våra liv, men det ovanliga består i att min sömn blev störd och jag inte kunde somna om. Alla funderingar, tankar, planeringar som annars ligger där och vilar under sömnen överfaller mig med råge så snart jag alls blir det minsta vaken. Men jag har hunnit med att läsa ur min bok, sett ett avsnitt ur en för mig okänd TV-sjukhusserie och läst ett par bloggar och druckit te. För ett antal år sedan var det snudd på omöjligt att jag skulle hamna i den situationen att jag inte kunde sova hela natten, men jag har fått ge mig för naturens gång - för det är nog så att detta är en del av det här livet som levs år efter år- man stöter på nya fenomen både utanför och inuti sin kropp. Det är bara att gilla läget och stiga upp och inte ligga där och försöka räkna från 200 baklänges för redan mellan 195 och 194 har jag påmint mig om bild-lektionen senare under förmiddagen och att jag glömt plocka fram material och så rullar det på ...