fredag 31 december 2010

Gott Nytt År!

Gott Nytt År 2011 - vi skickade upp en pappersballong för en halv timme sen, som snabbt tog sig uppåt, helt tyst flög den förbi alla smällande raketer och bomber ....
(bild: copyright Katarina Nilsson, Ateljen)

onsdag 29 december 2010

"Det vill jag löva mig ..."

Nyårsafton närmar sig, men innan dess ska jag besöka min frissa och min jubilarsvägerska med en present. Så här års är det ju meningen att man skall ge nyårslöften - jag har gett ett antal genom åren och upptäckt att det inte är någon idé, hittills i alla fall ... men skam den som ger sig som det heter - skall försöka lova att bli mindre förföljaraktig, men inte heller ett offer eller räddare i livets olika situationer och helst klara av att stå utanför olika psykiska trianglar ... får väl vara glad om jag lyckas delvis.

söndag 26 december 2010

Annanda'n

Julafton är redan två dagar bort -så snabbt gick det ... och som vi åkte bil i 40 mil och som vi vräkte i oss av god mat och som vi gladdes åt tomten och alla vackra saker och kläder och som vi åkte alla 40 milen tillbaka. Vi åkte förbi alla husen med alla ljusen utefter västerbottens- och norrbottenskusten - det såg så lyckligt och inbjudande ut överallt. Som det ju skall vara då vi firar fridsfurstens födelsehelg... Jag fick en vacker marimekkoskål, två fina halssmycken i glaskeramik föreställande frodiga gudinnor, två vackra tennarmband tillverkade av den duktiga svärdottern som förresten påtat ihop likadana åt hela släktens kvinns... och i vår frys finns nu en massa bakverk av dottern. Och man fÅr vara glad åt materiella ting, det tycker fridsfursten också - bara inte BARA det...

onsdag 22 december 2010

God Jul!

Så har vi återigen kommit till da´n före doppareda´n. En julhelg 2010 precis så som ni önskar den hoppas jag att ni får njuta av ... Det skall jag försöka att göra och jag tänker vara jättesnäll ...

Tomtemor på gång

Har varit tomtemor en stund på eftermiddagen och gått runt påbyltad i -23 - aningen överdrivet med dubbla kallingar och tröjor. Gick till goda vänner och vi bytte paket med varandra. Katt-Bosse är på besök och sitter och glor på mig här bredvid - skulle vara kul att få veta vad han tycker att han ser .... ;-) Idag har vi haft julavslutning på skolan, men jag har helt frivilligt avstått från allehanda julskutt och frågesporter för betygsutskrifter och annat pappersjobb för att kunna lämna skolan samtidigt som övriga. Det blev många hojt med God Jul och fick en varm kram av en nia, som gick förbi mitt rum - det kändes gott.

söndag 19 december 2010

Cape East

Cape East intill Haparanda, det omtalade stället med bla Europas eller t o m Världens största bastu - delar av den kallas Tornedalstortyren - har jag och större delen av skolans personal besökt fredag-lördag. Först fick vi vara med om ett eminent studiebesök på Montessoriskolan Droppen i Haparanda , sen blev det IKEA och så själva huvudattraktionen. En mycket vacker plats och vackra byggnader - blandat gamla tornedalsgårdar med passande utbyggnader med en hypermodern spa-anläggning. En sån vacker nyuppförd byggnad måste ha ritats av en mycket kunnig och spännande arkitekt (eller kanske flera, vad vet jag). Jag rekommenderar alla ett besök och ta gärna in på hotell med egen ingång till varje rum och med mycket modernt stuk och moderna träslag i inredningen.
Spa-grejset var väl mindre tilltalande i min smak ... Den här speciella kvällen var tydligen en manskväll så när jag efter duschen vimsade in där blanda alla upplevelseduschar, bubbelpooler,
den omtalade bastun och fotbadsbaljor i tjusiga material så immade naturligtvis mina glasögon igen eftersom jag måste ha dem på mig för att överhuvudtaget se nå´nting (mina linser har gått förbi bäste-föredatum !) - jag var livrädd för att falla på det slippriga golvet dessutom. Jag älskar att tillbringa mina bastustunder ensam i tysthet och här befann jag mig helt plötsligt mitt i ett öl-svammel, som aldrig tilltalat mig, varför jag insåg mina begränsningar och lämnade spa:et för ett stillsamt glas vitt i baren innan jag återvände till mitt rum blöt och kall i hård haparanda-blåst.
Dessförinnan hade jag förstått att jag inte heller skulle lyckas simma i den varma utomhuspoolen med musik under vattnet, eftersom vägen dit måste bestå av ett dyk under ett järnstag ... jag som får panik om jag får vatten över hu´vet ...Så det var inte så lyckat i min smak. Jag kanske skall föreslå ett koncept med stillsamma tunga-halkrädda-tanter-kvällar åt Cape East ! ;-)
Jag återvänder gärna till Cape East för att inta en måltid i den fina restaurangen med utsikt över älvmynningen och delar av Torneå en annan tid på året, och för strosa omkring i omgivningarna. Jag vill också väldigt gärna se den underbart vackra arkitektritade konferensbyggnaden igen ..
men klarar mig helt galant utan upplevelsedusch med tropisk storm ..

onsdag 15 december 2010

Snöblåst

Finns det något så uppfriskande, själsrenande och ledsen-tankar-dödande som en rask promenad i snöig blåst ? I alla fall inte för mig. Ändå har jag vaknat kl 03! -Det är väl bra att vara morgonpigg, antyder tidningsläsaren med en anings aning ironi... Det kan nog bli aktuellt med en tidig torsdagkväll efter packandet inför en helg i trevlighetens tecken österut.

söndag 12 december 2010

PepparköKin m m

Helgen har gått i bakets tecken - mjukkakor i bagarstuga igår lördag tillsammans med de äldre hjärtans fröjd som blivit hejare på att kavla bröd. Idag har A och jag bakat pepparkakor som vi dekorerat - dessa skall med till julfirande söderut - vi har fått lov att fotografera konstverken för att kunna verifiera hur det sett ut i fall att färden ned förorsakar smulor av allt. Jag har också för första gången i mitt liv bakat Sarah Bernhardt-bakelser. Fråga mig inte hur jag kom på idén att stå och pyssla med dylikt onyttigt arbete - det är väl kanske åldern... ;-) (Bilden är min!)

Sven

I TV-rutan en morgon dök en vithårig äldre herre upp med runda mörka glasögon. -Åh jag trodde det var Sven. Undrar om Sven fortfarande lever ? - Vilken Sven? hördes från tidningsläsaren. Sven var min lärare i pedagogik på lärarutbildningen i början av 90-talet. Han blev min pedagogiska förebild. Han kom till lektionerna med sin slitna lilla bruna gammaldags resväska, vilken var fullproppad med skönlitteratur i pocketform ur vilka han plockade exempel på exempel av pedagogiska tankar och teorier och inte minst humanism och medmänsklighet, som han delade med sig av. Vi lärde oss E-K-T-H. Erfarenhet - Känsla - Teori (Tanke) - Handling. Det skulle vi ha med oss när vi gick in och mötte våra elever på olika nivåer och vi lovade att aldrig glömma detta. Och när jag tänker efter så här pass lång tid efteråt så håller jag det mer eller mindre omedvetet eller medvetet levande. Vad spelar det för roll vilka teorier jag vill förmedla om känslan inte finns där, känslan för hur en händelse hos bara en elev en morgon kan påverka flera lektioner per dag ... och då måste erfarenhet och handlande in för att gå framåt. Sven berättade att han på universitetet var ansedd som en kontroversiell pedagogisk lektor. Ibland kunde han på sina lektioner plötsligt se ett par främmande ansikten längst bak i lokalen som allvarsamt stirrade på honom och han förstod att nu var kontrollanterna ute för att se om han vilseförde eleverna under lektionerna. Jag kände mig inte det minsta vilseförd, utan kände mycket mer igen mig i det han delade med sig av. Han hade även en humor av sällsamt slag och en teatralisk talang, vilket gav extra stuns åt föreläsningarna. Jag glömmer aldrig Sven så länge jag förmår minnas!

onsdag 8 december 2010

På Claes Ohlson kan allt hända

-Nej min sköna böna, vetekuddarna är tyvärr slut.. sa han den unge energiska föreäljaren på Claes Ohlson till mig och mitt bland stegräknare och termosar i mitt julklappsletande överfölls jag av en gammal bekant, som visserligen bor en mil ifrån men våra vägar korsas sällan - nu gjorde dom det på Claes Ohlson och jag fick en jättekram och fick också veta hur ung och söt jag är trots att jag inte är sjutton år!! Det skall vara just den här mannen som kan säga sånt. Strax därefter höll han ett miniföredrag åt mig varför kvinnor svettas då jag klagade över att det var så himla varmt inomhus och iskalla vindar ute... det var mindre trevligt att höra på det.

Har åkt kollektivt fram och tillbaka för att besöka en ortoped och jaga julklappar. Ortopeden var en mycket seriös och trevlig typ som erkände att han är man och inte kan göra två saker samtidigt när jag började prata samtidigt som han läste röntgenutlåtandet. Jag fick av honom veta det jag hoppades att få veta att jag inte har någon neurologisk påverkan från min fula rygg och jag fick rådet att inte stirra på mitt röntgenutlåtande utan i stället känna efter vad som är bäst att göra för att jag skall må så bra som möjligt. Min fula rygg får jag leva med, men jag kan välja hur ... Tack för det doktorn - det har jag redan förstått.

måndag 6 december 2010

Julmarknad

Igår var jag på julmarknad i en "byastuga" och det slår mig hur mycket grejer en del försäljare handlar med - det är struwor, julstjärnor och drömtårta blandat med plommonmarmelad, egenhändigt tryckta och vikta pappersservetter i olika färger, stickade sockor, någon broderad duk, väskor gjorda av gamla kaffepaket, små tomtar och änglar .. Det här är nog typiskt kvinnor - bredvid står en man med bara knivar till försäljning och han har lika många intresserad vid sitt bord som damen intill. Jag handlar plommonmarmelad, struwor och drömtårta och ingen kniv, men jag kan inte låta bli att tänka på vilket arbete det är att först packa ned alla små figurer och grejer i sin bil, köra alla milen, plocka upp allt och försöka kränga och sen packa ned allt överblivet igen och köra hem. För överblivet blir det eftersom det står 4-5 försäljerskor med liknande utbud i samma rum. Men det finns också kvinnor i rummet som säljer 1-2 alster vid sina bord och där får man också en bättre överblick och ser vad som egentligen finns av värde.
(Bilden visar min egna lilla tomte"marknad" någon jul tidigare; jag har dragit ned en del på antalet då jag bara blir bara yr i hu´vet av allt rött och skäggigt!)

lördag 4 december 2010

Att bli gammal

I NSD har två duktiga journalister startat en artikelserie om åldringsvården i allmänhet och i östra Norrbotten i synnerhet. Läser om mannen som bor varannan vecka hos familjen på Marstrand och varannan med mamman på ett åldringsboende i Kalix. Han vågar inte lämna den gamla gumman helt ensam då han vid ett tillfälle hittat henne blåslagen ... Det är så sorgsen och bedrövlig läsning men inte desto mindre viktig. Trollen måste fram i ljuset! Men den tanten har i alla fall någon anhörig som kan hålla koll och ta ut henne på promenad - tänk alla ensamma utan anhöriga! Det finns fantastisk personal inom åldringsvården på olika håll, men det finns också " skitiga skrymslen och vrår" och då menar jag inte bokstavligt ....

På tal om...

På tal om motståndsrörelse - jag skall starta en - mot allmän korkskallighet och osunt förnuft! Vill någon bli med ? eller måste jag kämpa ensam .. ? =-(

torsdag 2 december 2010

Motståndsrörelse

En av hjärtans fröjd kom hem från regioncentrat idag och berättade med sorgsen röst hur någon klottrat på ett fint gammalt hus i sta´n www.patriot.nu . Jag hade ingen aning om vad det var men hon påstod att det är nazister. -Nä men det finns ju godhjärtade patrioter, utbrast jag - kan det vara möjligt. Dumt inlägg, eller hur ... Det finns säkert godhjärtade nazister också - dom älskar säkert sina hundar och hästar och även frun och barnen... Gick in på www.patriot.nu och till min förvåning läste jag om hur man gått ihop med finska motståndsrörelsen och även med letter och ester för att befria norden!! Voi, voi säger jag ... Pikkupojat, menkä nukkuhman äitin sölän takana ! - om någon finsk motståndsrörelseman mot förmodan skulle läsa det här ...

onsdag 1 december 2010

Harmoni emellanåt...

-Vilken harmonisk dag det varit idag, utbrister jag och mina arbetskamrater instämmer. Så´na dagar finns det också många av även om man glömmer bort det när det blir kaotiskt. Här hemma håller jag på med mina julklappsbestyr och -funderingar. Varje år bestämmer jag mig för att det får räcka med högst två, men sen upptäcker jag att mina kära kanske skulle behöva det ena och det andra. Imorse såg jag bl a att ena "ungen" behöver nya varma kallingar då hon promenerar mellan språkvalet nere på samhället och skolan. Sedan tidigt i livet har jag varit fixerad vid vad andra behöver .. inte för att jag späker mig själv precis, men det går åt en hel massa energi att ha omsorg om än den ena, än den andra. Och ingen, absolut ingen kräver det heller av mig - jag är bara programmerad så...

fredag 26 november 2010

Konsert, Skavlan och glögg

Trots kvällströtthet har jag varit på julkonsert med Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorp.
Magnifikt! ... även om Fristorps höga toner ibland blev till mer skrik än musik - han är väl trött i rösten så här i novemberkvällen. Pratade lite med dem efteråt och berättade att jag lyssnat på dem i en kyrka på Öland i slutet på 80-talet, men att jag inte visste vilken kyrka det var. Fristorp kunde glatt upplysa mig om att kyrkan hette ... Ang... nå´nting, nu for det ur hu´vet!
Köpte en CD åt min svägerska som vi skall besöka imorgon och gratta till 55 år.
Vitvinsglögg som värmde gott tog vi in vid hemkomsten och såg favvoprogrammet Skavlan -
oj,oj,oj Robin Williams och kompisarna - vilket sånggäng! Lasse Åberg var också gäst den här gången - jag berättar som om jag utgår ifrån att det bara är jag som sett programmet - och några underfundiga ord av Sonja Åkesson som han återgav har stannat kvar; - Att åldras är ett långsamt far åt helvete!

onsdag 24 november 2010

En burk sommar

En vänlig förälder kom med maskroshonung som present - så nu har jag en burk sommar på min köksbänk. På bilden tillsammans med tre av de figurer som snart kommer att härja med oss i stort antal tills julen gör sitt intåg.

måndag 22 november 2010

Om att "gå igång"

"Du går ju igång så lätt" får jag rätt ofta höra och det får man ju inte göra när man har att göra med det uppväxande släktet - där är det ståltålamod, låtsas inte höra, vända ryggen till som gäller. Antingen "går jag igång" för att jag är för gammal och tålamodet tryter eller så går jag igång för att jag ännu tror att det går att förändra, att få bli respekterad som auktoritet ... jag tror idag att jag väljer att ta till mig det senare. Sen när jag sitter på ålderdomshemmet och "går igång" för att jag reagerar på orättvisor kanske eller för lite kanel i gröten eller whatever, då blir jag väl slagen och sparkad om utvecklingen går åt det håll som jag tycker att det gjort ett tag nu.

söndag 21 november 2010

Novemberblomma


Mitt i det grå novemberljuset upptäcker jag en blomma på min fönsterkarm - en blomma på en spretig stängel. Jag fick ett blomskott av en mysig gammal kvinna i Kitkiöjärvi i somras från denna blomma, som hos henne stod stor och prunkande; tänkte mig att sätta skottet i jord och se den växa till nästa sommar ... men den ville blomma redan nu.

(jag är ingen driven fotograf som ni ser, inställningen blev aningen felaktig, men ni får i alla fall ett hum om hur den ser ut).

onsdag 17 november 2010

Pang!

Igårkväll skjöt man skarpt på Folkets Hus. Hedda Gabler skjöt sig själv i sista akten. - Tur att du lever trots allt, hörde jag någon säga, som kommit från Boden för att se teatern med Anna Strandkvist i huvudrollen. Anna S härstammar just från Boden. Det blev fler i publiken än vi vågat hoppas på. Ännu finns det människor kvar här som uppskattar god teater. Och ute är det -22 och här inne går braskaminen varm. När jag öppnar ytterdörren osar det hett i facet - så har alltså eldarperioden startat igen... ;-)

söndag 14 november 2010

Novemberljus

Jag tog mitt motsträviga onda ben med mig på stavpromenad idag i novembersolens försiktiga sken. Det blev ett skimmer mellan björkstammarna och kupolen på den ortodoxa kyrkan Sirillus blänkte. Som gjort för några tilltalande fotografier tänkte jag och tog fram min lilla digitalkamera.
No memory card var meddelandet på displayen. Förbaskat, "memorycardet" satt fast i datorn hemma. Nåja att njuta av ljuset och den friska luften kan ändå ingen kamera på allvar återge - det har jag påstått förut och det påstår jag fortfarande ... endast fragment kan man ana emellanåt, men det hade varit trevligt att här få visa hur vacker en novembersöndag vid Kalix älv kan vara. Jag gick in till M på återvägen och fikade bulla med kaffe för att se till att inget gått förlorat i energi vid promenaden ;-) och hade trevligt samtal med den unga vackra svärdottern som har sitt barndomshem over there.

onsdag 10 november 2010

...

Det har blivit något knas med den här bloggen - det är inte onsdagen den 10 nov - det är
torsdagen den 11 november idag och Lillemor och Moa har namnsdag. Jag tänker särskilt på en Moa och hennes familj idag som förlorade en älskad pappa i cancer häromdagen ...

Maaaagiskt!

Och som jag levererar i skrift den här morgonen ...=-)

7 långtradare med lampor och kablar m m har anlänt till Luleå för Idolhappening. - Det kommer att bli helt maaagiskt! säger en sotögd leende artist som slarvade med tandställningen när hon var barn... TV-Sveriges största satsning för närvarande säger en entusiasisk producent. Lucky me som inte behöver vara där ...
(bilden är min och föreställer två supervärldsbästaste sångerskor på Fellesön sommaren 2009)

...tillägg till snöpt katt

Salig svärmor blängde ilsket på maken när vi meddelade att vi kastrerat vår katthanne. - Gör det själv så får du känna hur det känns ! Hon var en stor motståndare till ingrepp av liknande sort och gav mig en aning dåligt samvete. Detta var på 80-talet då vi ännu inte börjat placera frihetsälskande djur i lägenheter och trånga utrymmen. Emellertid levde den kastrerade Misse i tio år och gäspade stort åt trånande kattdamer som gick förbi - men emellanåt gav den sig i kast med en gammal trasig yllesjal som tydligen var trevligare och passade hans "massakrerade" tillstånd bättre. Misse förorsakade mycken sorg och tårar när den vid en av sina vandringar blev överkörd och for till katthimlen.

En snöpt katt

Katten Bosse, som är hos oss på frisklufts-kollo från lägenheten då och då, är nysnöpt! - Hur mår han? frågar jag matte. - Han spinner och äter och är sååå mysig! får jag veta. Det är något konstigt med evolutionen ... hur kan en så kärvänlig katt vara så mysig efter att ha blivit snöpt?
Förmodligen tror jag den om alltför många mänskliga egenskaper...
Såsom en snöpt katt som jag TROR kan känna sig, så känner jag mig emellanåt. Inte bokstavligt talat fysiskt naturligtvis, men mer mentalt.. Varför stångar jag pannan blodig hela tiden - varför ger jag mig inte ? Det är bara jag förmodligen som har svaret ... och jag jobbar på det ..
Kl 04 vaknade jag med ett ryck imorse - drömde något konstigt om en elev som inte kommit in på någon eftertraktad gymnasieutbildning och stod på mitt kontor och skrålade och grät ...
Herregud, varför kan jag inte låta mig få sova ut nu heller ? Innan jullovet är här kommer jag att gå omkring som en zoombie och se i kors om det fortsätter så här.

söndag 7 november 2010

-16 !

-16 ute kl 05. P g a jobb här har dottern sovit över och jag passar på att koppla hennes bil till motorvärmare när jag går ut och tar in dagens tidning. När hon stiger upp på väg till sitt jobb startar min frågecirkus: Hur har tjejerna det med varma mössor, varma skor, vantar nu när det är så kallt ? Har du ingen mössa själv? Hon svarar avvikande naturligtvis, vad skulle hon göra annat ?! Tonåringar (som ju hennes tjejer är) verkar hanågon slags föreställning om att kläder när det är kallt är överkurs, att kylan skall vara ett lidande som man måste utstå. När de var yngre var de påklädda och varma och rosiga i hyn - nu ser de hela tiden ut som om de ingått i ett evigt huttrande. Varför oroar jag mig då så över halvvuxna unga människor som ju naturligtvis måste sköta detta själv ? Jag har inte hittat svaret ännu - jobbar på det...
(bilden är min egen - en tröstebild från september i år)

Eftertanke och löjromsplättar

Äsch alltid är det något som blir irriterande hinder, den här gången en gruvlig ostadighetskänsla pg a en mycket spänd nacke. Hur som helst så är det allhelgonatid och det brukar kännas viktigt att gå till kyrkan på allhelgonadagen och höra namnen på alla i kommunen som gått bort sedan förra året. Jag har bott här så pass länge och invånarantalet är ganska litet, varför jag känner ganska många och i alla fall vet vilka de flesta är. Men i år fick jag hoppa över det p g a mina fysiska skavanker. Men vi tände ljus på svärföräldrarnas och min mosters grav. Moster gick bort för fyra år sen och fortfarande kan jag få för mig att jag skall hälsa på hos henne.
Dessa dagar i mörka november blir tillfälle för eftertanke. Eftersom vi i december anordnar en föreställningen om Kerstin Thorvalls texter och hennes liv här så kom jag på att jag skulle läsa något av henne, vilket jag inte gjort tidigare. Jag hittade boken När man skjuter arbetare på jobbet bland böcker som skänkts oss och har varit fången hela helgen. Så mycket i den kan jag känna igen från barndomen och vad den äldre generationen berättat, bl a om hur religionen blev till fängelse och förfärliga hinder för människorna; om förljugenhet och hyckleri.

Annars har de två äldre hjärtans fröjd stekt och ätit småplättar här med bl a löjrom på (lyxigt värre låter det som, men är fjorårets och utgående) och annat smått och gott. De har också introducerat filmen Into the Wild för mig, som var mycket vacker och fängslande.

torsdag 4 november 2010

Fia med knuff m m

Hjärtans Fröjd, de yngre årgångarna, är på besök. I eftermiddag har jag hjälpt och lärt H att sticka samtidigt som jag spelat Fia med knuff med lilla I - och jag märkte hur hon mycket finurligt fuskade bort mig - det var ett tag sen jag spelade Fia, men fick lite blodad tand - imorgon skall jag och maken spela Fia med knuff. Det blåser råkallt ute och de yngre männen i familjen värmde utebastun trots ägarens huvudskakningar - den allra yngsta lilla mannen kom in och klagade att han frös om fötterna så nu har farfar lovat att bastun skall byggas till och om ... jag har klagat över att jag fryser om fötterna i den där bastun i flera år ... men nu blev väl måttet rågat som det heter. :-) Har tidigare under kvällen träffat en trevlig musikant och poet som tillverkat en mycket vacker fiol helt själv, vilken han drog några trudelutter på - finfint ljud och en säker musikant även om det skevade lite emellanåt. Vi är tre poesi- och Dan Anderssonnördar som planerat ett program i Korpilombolo på Nightfestival i december, därav kvällens botaniserande.
(Bilden är min och föreställer vår friggeboda genom prydnadsgräset)

söndag 31 oktober 2010

Telefonskoj

Sedan vi anslöt oss till Nix har vi sluppit rätt många av de ofta återkommande telefonsäljsamtalen och det är så skönt. Jag slipper ha dåligt samvete för att jag snäser av glada och hurtiga ungdomar som förmodligen har en ringa timpenning för att sitta och "antasta" folk dagarna i ända. Igårkväll emellertid fick jag ett antal telefonsamtal både på hemtfn som mobiltfn där en fnissig liten röst med tillgjord brytning frågade varför jag inte hämtat pizzan jag beställt. Det mest komiska i det hela var att trots den tillgjorda brytningen så kände jag igen den lille mannens säregna pipiga röst ... det brukar vara lite svårt per telefon, men detta var solklart!
Men man skall väl inte missunna de små liven deras glädjeämnen!

Konstateranden

Snön, ja - den kom och for liksom känslan för att den skulle stanna kvar. Så fel aningarna slår emellanåt. Helgen har gått i städandets tecken medan maken servat med goda maträtter och vin varefter jag legat avdomnad ett par timmar och sen kommit igen - så är det också nu. Höstlov är det till veckan på skolan så det blir en fridfull arbetsmiljö med andra ord för mig som måste göra en mängd pappersarbete. Det vore nödvändigt med en tur till Ikea, men får nog använda online-beställning. De mindre hjärtans fröjd kommer hit ett par dagar och då blir det bullbak och småplättar bl a - det är viktigt att i alla fall någon enstaka gång hinna leva upp till farmorsrollen. Å andra sidan är de små de mest trevliga personer man kan tänka sig emedan de stora hjärtans fröjd mest befinner sig i någon slags musik- och drömbulle .. det är charmigt det också visserligen, men dialogerna är helt på deras villkor. Alla åldrar har ju sin tjusning, även om jag emellanåt undrar vad den här åldern har som tjusar - det skall väl vara att man inte tycker nånting är speciellt märkvärdigt, så mycket har skalats av - emellanåt kan det också kännas lite tråkigt eftersom man bara konstaterar en massa hela tiden. (Vad bilden angår så är den från i somras och är min egen - jag har blivit varse att jag kan råka riktigt illa ut ekonomiskt om jag plockar in bilder som inte är mina från nätet och det vill jag inte råka ut för, varför jag kommer att presentera lite egna spridda bilder från sommaren som gick framöver:

lördag 30 oktober 2010

Det snöar...

Så kom den snön i alla fall - det verkar som om denna tänker stanna kvar - får en sån känsla ... men jag har haft fel förut. Jag får medge att det blir ljusare - igår eftermiddag kom jag i bil från Luleå i det kompakta mörkret som är vid mulet väder i slutet av oktober utan snö. Så jag har så smått ändrat inställning - det får snöa för ljusets skull! Inatt backar klockan en timme och för mig innebär det att jag kommer att vakna kl 05 i stället för 06 - är morgonmänniska den här tiden på året - men jag får väl sitta och sticka sockor tills mitt sällskap behagar möta dagen.

torsdag 28 oktober 2010

Skolbarns ledighet

Jag blev aningen fundersam när jag lyssnade till LR:s Märta Fjelkner, en rektor från Rinkebyskolan samt en elev med utländskt ursprung imorse på Nyhetsmorgon i TV4. Det handlade om möjligheten att ta ledigt från skolan utanför loven. Är det nu agendan sätts för den "nya" kunskapsskolan som pratats om så länge ? Slut på "flumskolan" och dags att satsa på kunskap! Mycket kunde jag hålla med om i samtalet, men vi kan aldrig någonsin inbilla oss att all viktig kunskap hela tiden finns i skolan - det finns kunskap överallt och om en elev får ledigt fem dagar för att åka med sina föräldrar till Turkiet - vilka lärdomar finns inte i detta ? Möjligheten till att se en annan kultur, en kultur därifrån så många boende i Sverige kommer, möjligheten att använda sin engelska när man handlar något o s v, möjligheten att äta ny slags mat ... Sen kan man inte generalisera - allt måste utgå från den enskilde elevens situation i skolan - men jag som skolledare motsätter mig någon slags fastslagen regel som inte medger ledighet utanför loven. Men jag måste följa myndighetens beslut - är en del av de - finns en hel del att fundera på och så småningom ta ställning till.

Morgonen efter ...

Morgonen efter en av alla dessa trevliga matstunder med tjejträffs-tanterna. Supergod 3-rätters av kvällens värdinna och allt hann vi avhandla - allt från osynliga dammtussar till mer allvarliga existentiella frågor, jordens klimat och så tog vi en sväng runt andevärlden också ... så mycket att jag blev aningen mörkrädd och stirrig där jag traskade hem i det mörka spöregnet.
Så gott det är med dessa avbrott i saltgruvans vardagsliv ...

tisdag 26 oktober 2010

Ödslighet

Nu har kärringhalkan slagit till, inte än i sin fullaste kraft, men ändå ... dags att plocka fram broddarna! Usch! Men jag vägrar att längta efter snö!
Kolla på den här dj-a ödsliga vinterbilden! När jag tog den förra vintern tyckte jag den var så vacker - nu blir jag bara ödslig jag också av att se på den. Förmodligen kommer jag att tycka det är lika vackert sen i januari när solen äntligen orkar lysa upp de översta trädtopparna efter allt mörker, men nu vill jag ha kvar barmarken ... utan lårbensfrakturer dock ...

måndag 25 oktober 2010

Besiktning

På tandkliniken där jag kollat mina gaddar och gått igenom diverse reparationer och "tillägg" sedan mer än 15 år tillbaka finns fyra mysiga personer. Idag har jag varit på besiktning och det är nästan som att komma hem. Tandläkaren hade t o m gått och gift sig och berättade om hur kärleken drabbade honom när han minst anade det efter några års singelliv. Därutöver var det ett extra trevligt besök den här gången då hela mitt gap var felfritt och utgifterna minimerades!

söndag 24 oktober 2010

Jultankar och fulllmåne

Har börjat tänka på julklappar. Vi pratar i familjen ofta om att sluta med det, men jag är nog den som allra minst kan låta bli. Något litet, inget märkvärdigt säger jag, något personligt, en kärleksfull handling - det måste vi väl unna oss och varandra. Och så fortsätter vi med våra funderingar och inköp och ibland blir det större och dyrare än tänkt.
Förresten månen är helfull och bara jag tittar på den faller ögonlocken igen, nästan. Varannan fullmåne kan jag inte sova och varannan sover jag som sagt vid anblicken - märkligt fenomen, eller .... ?
(Bilden är min egen)

söndag 17 oktober 2010

Söndagkväll i oktober

På hemvägen efter några dagar i Umeå upptäckte vi orden ÄLSKA och HOPPAS med röda stora bokstäver skrivna på vitt inplastade höbalar invid E 4 innan Skellefteå. Kärleksfulla uppmaningar som behövs i allra högsta grad. Imorse presenterades på Nyhetsmorgon i TV 4 ännu ett av Migrationsverkets som jag ser det flagranta brott mot FN:s barnkonvention. En man från Elfebenskusten hade bott sex år i Sverige och här träffat en kvinna från Ryssland som hade en 13-årig dotter. Kärlek uppstod och de fick ännu två barn. Igår hämtades kvinnan och de tre barnen av polis och sattes på ett plan till Ryssland där hon flyttat än hit, än dit - fanns inget säkert ställe att återvända till. Mannen intervjuades och var helt nedbruten. Han kommer att i sin tur föras ut ur landet till Elfenbenskusten. En kvinnlig landstingspolitiker och psykoterapeut ifrågasatte handläggare hos Migrationsverket och likadant gjorde en advokat, men naturligtvis så kunde handläggaren hänvisa till lagar och praxis och föreslog att mannen skulle söka uppehållstillstånd i Sverige från Elfenbenskusten. Men barnen då ? Under tiden ? Vad sätter detta för spår ? Man blir bara förtvivlad och maktlös ... och då sitter jag här ... tänk alla de som utsätts för liknande behandling; 6 familjer visste landstingspolitikern av f n som hon engagerat sig i. Som kontrast har vi upplevt mysiga dagar med sonens familj och inte minst barnbarnen, vilkas förskoleklass och skola jag besökt - så välordnat och genomtänkt. Jag ber till alla kärleksfulla makter att de får ha kvar den trygghet de lever i .
(Bilden är min - från en föreställning om Kärlek vs Hat på skolan våren 2009)

måndag 11 oktober 2010

I byn

Det blev ett stopp i hembyn hos honom som jag är faster till fastän han är två år äldre - det beror på ett udda åldersfenomen i familjen som vi kan lämna därhän. K bor vid den gamla byskolan där jag nött mina smärtingskor på 50- och 60-talet. Medan herrarna grejade med en bil och förde de evinnerliga samtalen om årets älgjakt, gick jag på upptäcktsfärd och kikade inom genom fönstren på skolan - där stod alla bänkar i rad som på min tid ... även om skolan nu är kallställd och ingen engagerar sig för den nämnvärt. Gick förbi ett par hus där det på min tid bodde trevliga snälla människor. Husen är nu mest sommarnöjesställen, tomma på folk så här i oktober och jag passade på att kika in genom fönstren. Där fanns ingen i närheten som kunde bli störd. Allt var så tyst, så tyst i byn, bara en hund som skällde långt borta. I yngre år kunde jag känna vemod när jag gick där efter vägen många år efter flytten från byn, men nu finns inget sånt längre - bara en mängd konstateranden. På bron över Sangisälv stod jag en stund och filosoferade och såg några stenar intill som jag mycket väl kom ihåg från då när vi plaskade och badade i närapå vilket vatten som helst ... här strömmade vattnet ändå litegrand, längre upp sjönk man ned i gyttjan och skrämdes för vattenormar som de äldre ungarna påstod simmade omkring där.
Det blev en nyttig promenad i oktoberblåsten - inget vemod, ingen ånger, bara ett - Jaha, så här blev det alltså ...

söndag 10 oktober 2010

Men ...

... jag ändrade mig imorse när jag gick ut för att hämta tidningen - vilken underbart hög och klar och frisk luft. Den är så enormt värdefull. Jag vill inte längre gå i ide, inte helt ...
Idag är det ledig dag, som kommer att fyllas av affischuppsättning inför kommande teaterhappenings, besök på gravarna vid Hietaniemi kyrka för lite vinterfixning och så en kväll med Teaterfabriken i Vännäsgården där Daniel Scherp och Kalle Källman framför Kolarhistorier av Dan Andersson. Igår hade vi galaföreställning, som hon kallade det konferencieren, på Folkets Hus, för Världens barn. Det var ett par riktigt bra och sen en massa mindre bra uppträdanden. Men det är så det är här - det är den här nivån på det mesta och det är bara att acceptera eller börja skrika och gorma. För min egen och närståendes sinnesfrids skull efter alla år i byhålan så väljer jag det första. Så många människor vi har här förutom barn och ungdomar som rockar loss, som skulle kunna bidra i ett genomtänkt planerat program, men som överallt är det vissa människor som blir tongivande... och då blir det som det blir. Ihoprafsat, godtyckligt, populistiskt och kvaliteten placerar sig någon annanstans.

Oktobersöndag


Idag har vi fixat det"sista" i trädgården - nordväst om oss sägs det komma snö. Innan vattentunnan tömdes hann jag ta en bild på det som för mig är ett litet vemodigt konstverk ...
nu är det så där 7-8 månader innan vi får fylla tunnan igen för såväl utebastubad som vatten till växterna. Om jag kunde skulle jag gå i ide...

lördag 9 oktober 2010

Finduskatten

Igår kväll träffade jag katten Findus som var här och gästspelade i Folkets Hus tillsammans med självaste Pettson. Jag passade på att fråga hur han som spelade Findus, Anton Raukola, burit sig åt vid sin research och han berättade att syrran har en katt som han har studerat. Det var aningen komiskt att överlämna en burk honung till en människa utsmyckad till katt, men han lovade att han gillar honung, så det blev ju bra. Pettson fick också en honungsburk och han såg riktigt ordentligt trött ut efter en timmes skutt och gorm med den egensinnige katten. - Får ni gå och vila er nu ? frågade jag. - Nej nu skall vi riva scenen och packa in den, sa Finduskatten och viftade med de långa morrhåren.
Inga divalater här inte!

torsdag 7 oktober 2010

Min baksida

Ute stormar höstvinden och jag känner suget efter en långpromenad i varma kläder ut mot Espnäs, men nu har den här ryggen som jag måste bära på och leva med strejkat ordentligt så det får bli några djupa andetag ute på gården tills vidare innan jag sätter mig i min bil och reser mot jobbet ett par km härifrån. Det är trist, men det är bara att gilla läget ... Ortopedkliniken har fått en remiss om mig och min rygg, men lär bli en lång väntan befarar jag och vad kan de göra mer än vad jag redan gör då de inte vill gå in och operera i så känsliga delar om inte ännu större svårigheter tillstöter. Min största tilltro just nu är till måttlig försiktig träning av musklerna runt de sargade kotorna och värme ... jag märker att jag låter lite gnällig, men det står jag för en torsdag som denna mitt i världen!

söndag 3 oktober 2010

Skraj

Egentligen är det ganska skamligt; jag menar att hänga upp sig på ord när det ser ut som det gör runt omkring oss. Har suttit och stickat sockor (det börjar bli som en drog nästan) och samtidigt följt med i TV:ns nyhetsbrus. Nu varnas för terrorhot över hela Europa - främst i England, Frankrike och Tyskland ... men kan i stort sett hända något förödande varhelst människor samlas... Jag blir så skraj. Jag avundas de människor som klarar av att rycka på axlarna och säga att det är så här hela tiden och att man inte skall låta sig skrämmas utan leva sitt liv som vanligt , resa dit man vill och göra det man känner för... Ungdomarna som varit hos oss i helgen längtar att få se världen; London, New York o s v. Jag rekommenderar penningsatsning i rejäla kläder och skor till fjällvandringar och det visar sig att de också längtar att få se de vackra fjällen igen här hemma i Sverige.

måndag 27 september 2010

Krispig, krispigare, krispigast

Jag är en sån där som "märker ord"; förfasas över felaktig stavning i tidningar, tycker det är helknäppt när vuxna människor säger eftersom att; kommer väl från engelskans because of kanske; och t om skriver eftersom att. Det blir tårta på tårta i svenskan, att skriva eftersom att mässar jag för niorna som skall ut i gymnasievärlden snart. Jag vet mycket väl att kanske hälften av lärarna där säger eftersom att, men det får vara som det är. Jag vill bevara svenskan, inte bevara svenskt! En kompis har någon gång skrikit "jag ger fan i om det är särskrivet eller ej, sluta tjata om det där!" Joo .. men i dagarna två när jag följt 4:ans Nyhetsmorgon så har jag märkt att man pratar om "krispig höstluft", luften är krispig, men en kaka kan ju också vara krispig osv osv och det är inte "missunnt", men det blir bara så tröttsamt när man inte hittar någon variation när man skall berätta om vädret i Sverige en höstdag som den här. - Säger du krispig en gång till så krispar jag till dig, skulle jag vilja säga!

Vad betyder detta?

En god vän från en annan kommun ringer och frågar om jag vet något om valfusk och kopiering av vallängder vid valet här hemma; jag vet nada .... men det låter ju förfärligt - börjar likna diktaturer långt borta ... min framlidne gråsosse till farsa var valförrättare hemma i byn då det begav sig - vallängderna var som sekretessbelagda sjukhusjournaler närapå. Vad är detta för något ? - förmodligen någon gränslös, okunnig fanatiker som härletts till att göra sånt lagbrott som det väl borde vara ... om det nu är sant ?!

Storskratt


Läste imorse en artikel om den mångsidige skådespelaren Mikael Persbrandt som bl a säger;
- Vi har en underhållningsmani där man tror att hästgarvet har något att ge.
"Ett gott skratt förlänger livet" har ju alltid sagts och visst får det igång blodflödet och allehanda hormoner, men själen då ?? Den måste nog få något djupare än så emellanåt - för en själv och för ens omgivning.
(bilden har jag fått låna av skrattnet)

söndag 26 september 2010

Teaterhösten är igång

Höstens teateraktiviteter startade i torsdags med Norrbottensteaterns Mina drömmar växte vilda. Den handlade om Lina från en by i Tornedalen som orkade trotsa sin bedrövliga uppväxt och utbilda sig till lärarinna och därefter lät hon bygga hus i Kiruna mm mm. Hon föddes 1881 och bara att leva med sin homosexualitet var ett öde för sig. De båda kvinnorna som gestaltade Lina - med ord, musik och sång nålade mig fast i stolen i tre kvart. Precis som det skall vara
med riktigt god teater! Den 8 oktober är det familjeföreställning med Findus som flyttar ut och den 11 oktober Kolarhistorier av Dan Andersson i Vännäsgården....
Och ovanligt god publiktillströmning var det i torsdags vilket gladde oss i teaterföreningen ...
men jag kan ändå inte låta bli och undra över alla yngre människor som inte tar chansen att låta sig beröras.

Sommarsista..

Sista blomprakten innan frosten. Vattnar lite varje kväll för en äldre kvinna sa till mig för en massa år sen att vattnet isolerar så att kylan inte tränger ner i rötterna. Vill hålla kvar sommaren lite till, men det blir frostigare för varje morgon.

måndag 20 september 2010

Snedbenorna på gång...

Åååooouuuååå! Vrålet vill aldrig ta slut - låter som fotbollshulliganer eller som doa-doa-kör till Ultima Thule ... det är bara hitlerhälsningen som fattas. Så är de i hamn Sverigedemokraterna - nynazisterna och vi andra vi röstar och står i och försöker värja oss, men det verkar inte hjälpa ... Vad väntar nu ?!

fredag 17 september 2010

Mellanlandning

Min lediga fredag. Åkte den vackra höstvägen till Kalix via Morjärv. Tog med mig min kamera för att ta bilder på alla vackra färger, men molnen hängde lågt och solen var väck, så det fick vara. När jag kom hem lyste solen på alla vackra färger i Grelsbyn, men då hade jag lyckats gömma kameran under några lager väskor och påsar, så det fick också vara. Å andra sidan tycker jag det är himla svårt att återge stämningar och upplevelser i naturen med en kamerabild . I Kalix besökte jag min duktiga frissa som klippte ny frisyr och jag blev riktigt nöjd - hemma sa maken att jag liknade Robert Gustavsson =-( ... Efter frissastunden besökte jag en 84-årig pigg liten kvinna, god vän till min framlidne mor, som gav mig en stor och varm kram och bjöd på våfflor med grädde och sylt. Vi pratade på om våra liv nu och förut, om barn och barnbarn och t o m barnbarnsbarn som hon har nio stycken av! Det är så gott att träffa de där människorna som känt mig sedan jag var barn och att få vara i det - att för en stund slippa anklaga sig själv och älta kring incidenter i "saltgruvan" ... Så nu har jag landat igen för ett tag..

onsdag 15 september 2010

Dagen idag ...

Regnig höstdag men mycket syre i luften. Skall ta mig och mitt knaggliga ben med på promenad efter middagen - måste ut och andas frisk och vänlig luft. Jag säger som Melker på Saltkråkan;
(med en suck)-Denna dag också ett liv! Skall besöka en vänlig vän på vägen också... Nu blir det älgskav med kokta morötter och potatis.

måndag 13 september 2010

Solsken och pensionsbrev

Solen skiner på rostfärgade häckrönnar intill mitt fönster - måste ut, men har gjort lite skrivjobb här vid makapären först. Fick ett brev från Försäkringskassan då den vänliga E lovade göra en uträkning på hur det ser ut med min pension fr o m 62 år och framåt. Pensionsåldern närmar sig som sagt. Vad jag såg i brevet ? Ja, hahaha, det är så man nästan kan pinka på sig ... några få tusenlappar för alla år sedan 1966 (17 år var jag då) som jag ägnat åt att arbeta och sträva. Allt går ju inte att mäta i pengar sägs det ju så vackert, men det är inte så lätt att säga när man väl står där och skall klara livhanken och få lite över så man helst kan gå och ta en fika på Brännvalls varannan vecka... Men denna uträkning är en helt annan som jag själv fått fram när jag varit in och kollat på Min pension på nätet - jag litar mer på E faktiskt trots allt. Men jag har ett litet ess i rockärmen hehe, skall göra lite research. Kanske får ni veta mer, kanske inte!

söndag 12 september 2010

Inte alls "en liten skit"

Har sett reprisen av Debatt på SvT i eftermiddag och denna modiga, vackra kloka människa Elisabeth Marklund som på ett rakt och informativt sätt utan krångelikrok talade om sina erfarenheter av demensvården i den egna kommunen Piteå. Det behövs fler av såna som hon. Vi måste sluta vara rädda för vad som skall hända om vi säger när vi ser något som är totalt fel och särskilt omänskligt - annars är man "bara en liten skit" som han sa Jonathan i Bröderna Lejonhjärta. Det kan ju vara lättare sagt än gjort, men jag hoppas verkligen att inte människorna runt E Marklund sviker henne utan stöttar henne fortsatt för hon har gjort något som gör henne både till en hjälte, men hon kan också bli offer för andra illvilliga avundsjuka krafter, som inte är lätta att förutse .. ni vet det där om att " du ska inte tro att du är något"...

Personkult och lurendrejeri

När exakt uppstod den här förbaskade personkulten ? De olika partiernas ideologi och program kommer i skymundan för vad Mona sa och vad Fredrik hade på sig och kryssa hit och kryssa dit. Dessutom kan partiföreträdare stå i TV på bästa sändningstid och snacka goja och då särskilt om det som jag vet ganska mycket om, nämligen fristående skolor och kommunernas insyn m m. Eleverna i år 8-9 i skolan jobbar i SO, Svenska och Bild med politiska partier som de själva startar och skriver program för samt tillverkar tilldragande valaffischer. Vi utför sedan ett skolval för övriga elever. När jag visar bilder på årets valaffischer och vi diskuterar dessa, utbrister någon: - Å, guuu så fula och tråkiga! Nu menar de ju inte att gubbarna och gummorna på bilderna är fula utan helheten tilltalar dem inte. Och det är ju så - förr tävlade partierna om att göra så vackra och uttrycksfulla valaffischer som möjligt som visade på ideologierna ... nu skall man tro på en person. En person som i alla partier står och babblar på och ju uppträder som rena "bedragarna" för är det någon som på allvar tror att de har någon som helst möjlighet att hålla vad de lovar någon av dem? Det är så mycket i vår omvärld som styr hur väl de kan hålla vad de utlovat. Det är mer komplext än så.
I vår lokala blaska säger företrädare för vänsterpartiet helt plötsligt att kommunen upphandlar tjänster av privata aktörer och däribland räknar han upp en privatskola - jag måste fråga honom vilken den privatskolan är. För han kan ju inte i rimlighetens namn vara så vilseledd att han menar vår skola ... Han var ju en av dem som stödde oss när det begav sig på 90-talet.

fredag 10 september 2010

10 sept

Middag ute på altanen 10 sept - inte så tokigt! Igårkväll kom E in med en stor påse blåbär - det finns en och annan givmild och omtänksam människa kvar fortfarande !! I byn där jag växte upp fanns det många! Hur som helst E - mange takk!! Nu får vi vårt selen-behov tillfredsställt till en del i alla fall. Imorgon är det 11 sept. En dåre i staterna tänker bränna upp Koranen - han har inte förstått att sånt kan galna fundamentalister starta världskrig på...

torsdag 9 september 2010

90-talister!

"Jävla mongo-kärring!!!" Längtar just nu intensivt efter lite arbetslivskvalitet!

måndag 6 september 2010

Anbud Live

Har tillbringat helgen från fred e m till sönd e m i Stockholm. Det var lite äventyr kring bussar, tåg och T-bana för att komma oss till hotell och Hallunda och Riksteatern. Det är ju inte varje dag vi använder färdmedlen och särskilt inte i el-Stockholmo. Lördagen var en mycket intensiv dag som hette Anbud Live. Alexandra Pascalidou den verbalt skickliga, vackra lilla människan lotsade oss skickligt genom allehanda små uppvisningar av kommande program så att vi bättre skulle kunna bestämma oss för vad vi ville ha till vår egen teaterförening under 2011. Sen tillkommer önskemålen här hemmavid ; - Det måste vara roligt, säger de flesta ... Ja och vad är då roligt ?! Smaken är som sagt som det där vi har där bak. För mig skall teater vara som livet är, lite av varje - sorg, glädje, vemod och att få bedåras och beröras. Och det finns mycket av den varan att välja mellan. Till det kommer föreningens ekonomiska möjligheter och åt vilka håll turnéerna går och tidsanpassning av olika slag. Jag blev helt såld på en föreställning som vi inte kan ta hit, vi har för små scener här - den japanska slagverksgruppen Yamatu ... men kanske går den att få till någon lokal i Norrbotten. Då kommer jag att stå där och hänga på låset!
Jag och min lokala medföljare S-L hade riktigt trevligt och vi träffade nya teaterintresserade människor - trevliga ölänningar, en som är "himma i Bromölla", en från Tomelilla, en från Ale utanför Göteborg m fl. Som vanligt blev det trångt med tid och den där promenaden i Gamla stan eller på Söder fick aldrig plats i programmet - men det går ju fler flyg ...

söndag 5 september 2010

... i rönnens blom och blad

Sången talar om rönnen, saga vida bekant, hon som uppe i bergen stod vit vid klippans brant ... Det är en vacker sång som har sitt ursprung i Ryssland. Jag kom att tänka på den när vi fick ett jättefint kort på min brorsson som tog studenten i juni och som nu skickat ett tackkort på vilket han sitter snyggt uppsträckt framför en helt bedårande vacker blommande rönn. När vi i min släkt på mors sida ställt upp oss eller satt oss för fotografering så har vi oftast gjort det framför blommande rönnar och häggar. Jag har ett gammalt suddigt foto med min mormor och morfar framför en blommande rönn - de gick bort för längesen ... mitt eget konfirmationsfoto med en stor grupp med vitklädda ungdomar visar också upp en jättestor blommande rönn i bakgrunden och det finns fler såna bilder i samlingarna. Den blommande rönnen och häggen är ju bland det vackraste och mest livgivande i vårens tid. Nu har rönnens vita blommor förvandlats till röda bär - vackra de också - och det gröna i naturen byter till en ny färgrik dräkt. Det är höst.

torsdag 2 september 2010

Tupplur i växthuset

Efter middagen tog jag min kaffekopp och en baden-baden och placerade mig i växthuset, som solen värmt upp under dagen och fällde ned stolen och fick en liten tupp-lur. Det blåste så dundrande i glasen vilket sövde gott. Så´nt kan man också ha ett växthus till ... Nu måste jag försöka komma på vad det är jag skall packa i min lilla weekendbag för två nätter i Sthlm - skall lördag hela dagen befinna mig på event hos Riksteatern så det behövs inte så många ombyten men det gör inte saken lättare ... Varför finns inte en liten uns av fjällvandrartakterna kvar hos mig - då kunde man bara ta med det allra nödvändigaste eftersom man skulle bära på attiraljerna i flera mil ??!

tisdag 31 augusti 2010

Hur är man när man är hälsosam ?

Skolsköterskan informerade om att en hälsoinspiratör skall besöka skolklasserna i höst i kommunen. Inte till vår skola - vi skall också jobba med hälsa, men det är ett så pass vitt och brett område och innefattar så många olika delar att jag näppeligen tror att en hälsoinspiratör kan ge något mer än eventuellt lite för stunden åt skoltrötta tonåringar bland annat. Men hon får väl bra betalt hon också ... och så kommer de från Luleå alla som skall prata "förstånd" med oss - märkligt ...

"Ombudsmannarespirator"

Tänk att det finns sån´t där konstigt fortfarande ... Idag har jag bevistat en uppföljning på en utbildning som vi i personalen läste på distans i våras och från regionscentrat kom så en man från en myndighet och skulle ha en uppföljning. Och vad hände; jo han presenterade massor av texter på duken via sin dator och en bildkanon ... texter som handlade om vad vi förväntade oss i januari och vår utvärdering i maj. Sen till råga på allt så läste han upp allt innantill som om vi en hel drös med lärare inte kunde läsa texten själva. Jag förstår ju att det var otänkt från hans sida. Han verkar vara en trevlig och kunnig man, men se presentationsteknik via detta medium kunde han i alla fall inget om. Så vi ägnade mer än 1 tim av vår som vi tycker dyrbara tid till att sitta och höra på när han läste innantill. På slutet fick vi så några tips på böcker vi kunde läsa.
Vi satt där väluppfostrade som mä-hän och bara tog emot. Det blev ingen uppföljning, inga diskussioner om vilka tankar som slagit rot sen i våras och hur vi tänker gå vidare. Men han fick ju avsluta sitt uppdrag och han var så glad. Han skulle ju snart på älgjakt till hembyn ...

lördag 28 augusti 2010

Sista lördagmorgonen i augusti

Lördagmorgon - har betalt månadens räkningar och H plockar krusbär och svarta vinbär. Han har stigit upp i ottan och börjat frosta ur frysen (älgjaktstider nalkas..). Jag har stapplat upp yrvaken och stel i kroppen och tycker att han stressar. Det anklagar han mig för att göra allt emellanåt - då han vill ta det lugnt. Vi är ganska lika i detta fall båda två - vi vill ha saker och ting gjorda - men är inte riktigt synkroniserade emellanåt... ;-)
På Nyhetsmorgon såg jag imorse den vackra unga mannen Jonas Malmsjö och jag minns då jag för ett antal år sen satt i caféet på Arlanda och han satt där vid ett bord, så där 10-11 år och föräldrarna hade fullt sjå med att passa upp honom med smörgåsar och varmkorvar ... den tiden fanns inte ordet curlingföräldrar och inte vet jag om de curlat mer än någon annan, men han fick verkligen uppassning just då .... trevligt trots allt med allehanda minnen ....

fredag 27 augusti 2010

Fågelbegravning

H, en av lärarna, kom förbi och frågade smått leende om jag hade något att komma med i diktväg i all hast, som passade för en fågelbegravning.
Ack lilla fågel som fick döden dö, men nu finns du i din fågelhimmel, lycklig och slö ... (snacka om nödrim).
Ja, nånting ditåt sa han och återvände till begravningsföljet som samlats för ceremonin vid björken i backen där den lilla stackaren fick sin sista vila. Vi får hoppas på att ingen liten arkeolog kommer på att göra utgrävningar där av ren nyfikenhet under den närmaste tiden.

tisdag 24 augusti 2010

Erysipelas och dokor Ekholm

Mitt vänstra underben är som en röd stolpe - Erysipelas säger den allvarliga doktorn bestämt. Det är så tryggt med doktorer som tittar en i ögonen och säger vad man har, även om hon inte skulle veta det. Det känns tryggt. Rosfeber kallas sjukdomen också och handlar om att en hudbakterie blivit så elak att den bestämt sig för att krypa in i min kropp och särskilt plåga mitt vänstra underben. Nu har jag visat eländet åt ett par bekanta och de slår handen för munnen och säger: -Men herreguuud vad är det ? Huuvva!
Riktigt så illa är det ju inte även om det ser illa ut måste jag konstatera. På tal om trygghet med människor - jag tyckte också att det var tryggt fastän jag hade svår respekt och aningen rädsla för en gammal kirurgöverläkare i Kalix, frid över hans minne, dr Ekholm, som hälsade på oss 17-åringar (1966) till nya läkarsekreterare på röntgenkliniken i Kalix med att göra honnör och slå ihop klackarna på sina blankborstade skor och dessutom glo på oss med en skarp blick som om han trodde han kunde se igenom en. -Godmårrrrrgon!! Av någon anledning har jag alltid varit svag för just det där uppförandet hos särskilt män, även om det skulle varit ganska kul om han någon enda liten gång skulle missat när han slog ihop klackarna och fallit omkull, men det gjorde han aldrig. Han skulle blivit lite mer mänsklig på något sätt....

fredag 20 augusti 2010

Räktjärvändan

En solig eftermiddag i veckan åkte H och jag med vår goda vän L till Räktjärvändan - det är den södra änden av den stora sjön Räktjärv, som är en del av Kalix älv ett par mil söder om Överkalix och byn Svartbyn. Jag har länge längtat efter att få se detta ställe då det finns en hel del intressant historia där. Nu har också Svea Skog öppnat en bom som annars stoppar biltrafiken på den östra sidan av sjön, varför vi tog med oss en kaffekorg och gav oss iväg. Bilden här intill föreställer utsikt från en båtkaj mot norr, men gör inte riktigt miljön rättvisa. Här kan man om man "lyssnar"noga höra ett tåg som tuffar fram och bromsarna gnisslar när det stannar vid Räktjärvanhalten, som var en del av stambanan fram till 40-talet någon gång om jag inte fått det hela helt om bakfoten.
Från anhalten gick ett stickspår ut till kajen där allehanda förnödenheter lastades ombord på två ångare vid namn Fram och Tissnaren, vilka "seglade" norrut mot samhället Bränna och ända upp på Gyljen. Först på 1920-talet byggdes vägen upp mot Gällivare; då också båttrafiken inte längre var lika viktig.
En äldre man kom gående från en röd stuga i närheten och presenterade sig och så satte samtalet och berättelserna igång. Han och frun hade sommarstuga i hans föräldrahem som låg en liten bit ifrån och han hade som 6-åring under andra världskriget varit med om när tysktågen gick norrut, liksom flyktingtågen från Finland söderut. För en liten grabb var det förstås en spännande tid. Här fanns också den tiden affär, café, Folkets Hus och skola; ca 200 personer bodde intill stambanan och sjötrafiken. I naturen kan man se spår efter järnvägen och naturligtvis också den rediga kajen med en stuga mitt på, som var någon slags administrativ station då när ångbåtstrafiken var som intensivast- nu har ett äldre par gjort detta till ett sommarställe och jag blev riktigt avundsjuk när jag såg den lilla röda stugan med hela Räktjärv norrut utanför fönstret - så underbart vackert! Av någon anledning känner jag att jag vill återvända och veta mer .... förstår inte riktigt varför - har jag något förflutet i mina gener som drar åt det håller? ... eller så är det bara den gamla vanliga upptäckarlusten och nyfikenheten som härskar. En fantastisk dag var det i alla fall och mannen som vi sen satt och drack kaffe med var en riktig "guldgruva" av intressanta berättelser.

torsdag 19 augusti 2010

Argumentationsteknik

Så var vi igång igen, på riktigt! Vi har i drygt 1 vecka planerat, plockat, flyttat, städat och så fylldes lokalerna av glada barn och ungdomar igårkväll då vi hissat flaggan och A i köket hade bakat sina världsberömda bullar. Första dagen hade jag sovmorgon och kom in mitt i diskussioner om vad som skall ske i NO-ämnet i år 8-9 och själv tog jag itu med ämnet svenska i samma årskull. Vi börjar som sig bör med argumentationsteknik eftersom Valet 2010 stundar. Den här gruppen kan redan argumentera riktigt bra, men det är det där med att lyssna för att kunna argumentera på ett bra sätt som behöver tränas och det behöver jag väl en hel del träning i själv i fortfarande ... ;-)

söndag 15 augusti 2010

till skogs...

Det känns som om jag har en hel överskottsenergi just nu och är nog så ilsklig... bäst att åka ut till skogs! Tjing!

Lovsjunger du mig så lovsjunger jag dig...

Har slötittat på Nyhetsmorgon på TV 4 imorse. Där satt bl a Marit Paulsen och Jan Björklund från Fp och lovsjöng varandra - modiga, frispråkiga, starka och allt vad det nu var. Jag har på senare tid irriterat mig över Björklunds dåliga insikt i såväl skolans läroplaner som skollag och ett och annat, när han bl a menar att föräldrarna skall vara i skolan med sina stökiga barn - vem
skall betala den affären ? höjer man skatten åt pensionärerna ? En barn- och utbildingsnämnd i en kommun kan besluta om obligatorisk närvaro av föräldrarna - alltså hur tänker karl´n ?! Det är likadant inför detta val som vid förra valet. Politiker från olika håll skrävlar om hur de skall satsa på skolan, barnen och de gamla och pyttsan ! Ingen vågar ta tag i den stora och allvarliga frågan om hur vi när det gäller skolan måste ha fler vuxna kring barnen - fler pedagoger, fler assistenter, skolkuratorer, skolpsykologer; och detta utifrån den tid i vi lever i för närvarande, med det samhälle vi har och de barn som vi möter i skolan från olika miljöer, barn av vår tid ... Vad skoldiskussionerna imorse anbelangar så var det Marit Paulsen som kom med de klokaste inläggen from my point of wiev, inte Jan Björklund! Kolla gärna på inslaget - det hittar man på TV4.se om man söker lite.

Djävlar!

Läste nyss på nsd:s hemsida att en man försökt slita kläderna av en 17-årig tjej i Kiruna när hon gick ut med soporna vid 23-tiden igårkväll. Vad i h-vete är det med alla idioter ? Är det något de sniffar, äter, dricker ? som gör att de måste ut med petter-niklas i tid och otid. Så är min första reaktion - sen när jag fått sansa mig så vet jag att det kan finnas mycket elände som säkert ligger bakom att en människa håller på så här ... eller va? ... är det så illa att skadade män fått in någon fix idé i sin hjärna som säger att de inte behöver ha någon moral överhuvudtaget. Jag blir ibland så orolig över mina barnbarn som är i just den åldern då en massa sjuka figurer kan sitta och stirra och lura och få för sig att de har vilka rättigheter som helst. Såna har väl för all del alltid funnits, men nu verkar det som om det är fritt fram utan gränser...

lördag 14 augusti 2010

Ett gara-il

-Nu kommer det ett gara-il igen! hojtar H och jag skyndar mig att ta in torra kläder från torkvindan. Gara-il är ett regn som kommer hastigt från i stort sett ingenstans och slutar lika fort som det börjat. Har haft ett par sköna dagar på det lilla "hemmanet" med allehanda pyssel och städning och avslutat lördagens sjå med att äta kräftor, paj med västerbottensost, ett gott vitt vin till. Det är så njutbart att ha alla dörrar öppna och inga mygg och knott kan landa då det blåser så pass mycket och dessutom verkar det som om myggen dragit sig tillbaka och laddar inför nästa vår - vem vet?! Nu väntar Sommarkväll med Anne Lundberg på TV 1 - ett favvo-program. Imorgon har sol utlovats hela dagen - kanske blir det lite hallonplock, om jag ids...

onsdag 11 augusti 2010

Damer på tjejträff

På begäran återger jag här delar av ett kåseri skrivet 920418. Under år 1992 var jag kåsör i NSD:s lördagsbilaga:

Vad gör damer på damträff? Äter soppa kokad på en spik? Ack nej soppa kokad på potatis, broccoli och purjolök. Det känns franskt på något sätt, inte för att jag varit i Frankrike, men ...gott med rödvin till.
Soppan är varm och snart är alla sex damerna varma och röda i nyllet, ytterdörren åker upp och vädringsluckorna öppnas med en sådan frenesi, att gardinerna nästan ramlar ned...Det måste ju vara soppan för vad kan det annars vara? Ett par stycken som glatt berättar om sin fjälltur, låtsas som om det är fjälluften som gjort det hela, men de kom ju hem från fjällen för fyra dagar se'n... Vad pratar damer på på damträff? Det var ju det här med den härliga fjällturen, men det är lite svårt att intresserat lyssna till den berättelsen eftersom man är så avundsjuk över att inte kunna åka med själv, så det orkar övriga fyra damer inte lyssna på så länge. Nej i stället dryftar damerna mögligt hårt bröd, maskar i mjölpåsar och fiberhavregrynspåsar osv osv Ämnet är outtömligt för dem som varit med om eländet. Sen börjar damerna fundera över om det ska bli dansafton på skärtorsdag eller påsklördag -Jobbar, jobbar inte, damerna räknar på sina Kalevalafingrar. Skärtorsdag ser ut att bli bäst. Männen skall kanske få vara med, om de "sköter sig". Sen blir det kaffe med morotskaka och då diskuterar damerna receptet en stund, om det är philadelfiaost eller kesella på. Är kakan möjligen hälsosammare än andra kakor. Den av damerna som oftast är den som fortast blir trött blir så också ikväll och damerna plockar fram almanackorna och bestämmer ny tid för damträff i maj och trött dam traskar hemåt i kvällen.

Jag kom ihåg fel tjejer - gardinerna ramlade inte ned, utan höll på att göra det, som ni ser.
Tack för senast "damerna"! För andra som evt läser detta kan jag berätta att vi håller på med liknande "äventyr" fortfarande, efter drygt 18 år .. och nu har vi också varit i Frankrike!

söndag 8 augusti 2010

genväg blev senväg

Kör till Skröven - sväng vänster till Torrivaara - kör till skylten "Här slutar allmän väg" - följ vägen till höger, en skogsväg - efter 3-4 km kommer du till ett kalhygge och skylten Kattåvägen och en liten skylt Sarvisvaara - sväng höger - efter ca 7 km ta vänster i Y-korsning mot Sarvisvaara .... men vi såg en Y-korsning lite tidigare och körde efter Tobmokvägen, förbi Gruvvägen och en Pantjevaaraskylt tills vi förstod att vi kört fel. Ringde upp vägbeskrivaren som meddelade att vi inte följt instruktionerna till fullo och att vi skulle återvända till den större vägen och söka Y-korsning med skylt Sarvisvaara 7 km. Så gjorde vi och kom så småningom fram till Sarvisvaara och Nattavaara akademi med huvudpersonen konstnären Erling Johansson som höll hov tillsammans med några fler konstnärer samt en eldsjäl från Gällivare som gjort stora och viktiga, fina bildjobb med boende på ett äldreboende. Jag såg också fascinerande bilder av troll i mängder och det stod troll på programmet och invid bilderna, men när jag pratade med konstnären om trollen och deras uttryck så tillrättavisade hon mig med att det visst inte bara var troll utan hon hade återgett olika stämningar kring människor ... jahapp så var det med det. Vi fikade goda hembakade bullar med kaffe i det lilla köket i gamla Sarvisvaara skola innan vi åkte den kluriga vägen hem igen. Jag hade nog gärna velat ha en sån där liten trolltavla men det var för många tusingar att punga ut med för mig tyvärr. Vi avslutade vår resa genom skogs- och myrlandskap och ödslighet med en middag på Vippabacken.
(Bilden är ett flygfoto över Sarvisvaara )

lördag 7 augusti 2010

Lite älvorgier på ett vackert "sted"

Idag är da'n före da'n före da'n då semestern är slut för i år - oåterkalleligen. MEN idag fick jag till det till slut - mina efterlängtade orgier med Kalix älv. Inget har stämt den här sommaren - mina älvomfamningar har helt kommit av sig p g a lynnigt väder, rygg- och benont samt turnérande. Men idag blev det för svettigt i solstolen i +27 bakom rosenbusken så jag tog min specialstrandstol med plats för en burk öl på armstödet, samt lite ditt och datt och åkte till stranden invid campingplatsen. Stranden var öde bortsett från en ensam man som i sin tur hade sällskap av en tidning och en öl.

Vi hälsade artigt på varann och när jag ställt upp min stol med plats för en öl på armstödet; där jag i min tur placerade en rendiskad ramlösa innehållande "dagissaft" (1,5 kg socker i 1 liter vatten kokas i 5 minuter, därefter tillsättes en essens, i detta fall åkerbärsessens, säkert mycket onyttigt, närapå farligt...).... så lät jag det i-i-i-skalla vattnet omfamna mig och det var så strömt, så strömt p g a högt vatten i älven, men som i alla tider så blev det helt underbart härligt när jag väl hade doppat mig. Där simmade jag motströms några minuter och kom ingenvart som vanligt.


Jag intog min stol efter att jag bytt några återigen artiga fraser med den förmodade stockholmaren om hur skönt det var i vattnet trots att det var kallt och hur mycket det strömmade ... ;-) Där satt jag i den varma luften, med näsan mot solen och drack min dagissaft och åt en nektarin. En trevlig kvinna från Fauske i Norge kom för att ta sig ett dopp och frågade om det fanns underströmmar och jag bad henne ta det försiktigt. Men hon sa bara: - Men nu är du ju här och kan rädda mig i fall att...


- Javisst sa jag glatt och sen slog det mig att tänk om människan menar allvar ... som då jag skojade med min resekamrat inför resan i påskas, att jag kunde vara kartläsare när hon körde. I Salzburg kommenderade hon mig att läsa kartan så hon kunde komma ut ur stan. Jag hann ju inte med alla gatorna - det gick alldeles för fort - jag kan ju läsa karta, men inte en främmande stadskarta efter en minuts träning ... Hon skrek och kommenderade och till slut lade jag bara ifrån mig kartan och sa att jag inte klarar av det. Jag kom långt efteråt ihåg att jag skojat med henne innan resan att jag kunde vara kartläsare.... och hon tog det säkert på allvar. Det kan bli farligt med för mycket skoj! Hur som helst så tog kvinnan från Fauske ett snabbt dopp och kom upp och innan hon gick till husbilen och sin gubbe hann vi bekymra oss över bränderna i Sovjet, översvämningarna i Pakistan och det dåliga sommarvädret i Norge ... men hon tyckte att vi bodde på ett vackert "sted" och det gör vi ju ...
(Bilden, som inte är min, är en höstbild, men tänk er 7 augusti och min simtur i vattnet nedanför de röda stugorna i förgrunden)

fredag 6 augusti 2010

Sommarkväll i Rödupp

I mitten av 60-talet befann jag mig på gymnasiet i Kalix, eller den merkantila fackskolan som den kallades då den linjen jag gick. Då hade jag förmånen att träffa trevliga unga människor från Rödupp i Överkalix och jag förvånades av hur många som kom därifrån. Å andra sidan så var vi ju rätt många den tiden, vi som kom från småbyarna runt tätorterna, vilka de än var. Igårkväll hade vi vår last performance i vår sommarkvällsviseturné pianisten A och jag. Det blev mycket trevligt att träffa folk från Rödupp och även från andra ställen i kommunen och det blev ett bra avslut. Nästa år i augusti har vi lovat byaföreningen att vi gör något liknande igen. Ida från Gotland, syskonbarn till A, var gästartist och så elva år hon är visade hon på mod och briljans när hon framförde Englands bidrag från årets melodifestival. Jag hade aldrig hört den förut, men den musikintresserade unga tjejen hade fastnat för den och sjöng som överraskning åt mormor i publiken, som hade födelsedag till råga på allt.
(Bilden föreställer Rödupps färjeläge vid Kalix älv)

torsdag 5 augusti 2010

Hemma igen






Hemma igen efter några intensiva dagar i Umeå hos familjen på Midnattsvägen och grannarna. Åkte buss i 6 timmar igår då vi ikväll har vår sista föreställning i Röduppsgården. Nu när det är nästan klart med "touren" har hostkraxet lagt sig till ro - typiskt! Det regnade hela E 4 och E 10 ända hem och idag är det lika grått och blött. Har hämtat in basilika och små tomater från växthuset och upptäckte att jag kanske får en squash från min misslyckade dito-odling - alltid något!
Kolla på min chokladblomma - den t o m luktar choklad. Jag har inte vågat smaka än.

söndag 1 augusti 2010

Farfar Vigolant

Kolla på vilken vigolant gubbe som kastar freesbee med barnen på Midnattsvägen. - Min farfar är 92 år sa I åt sin kompis. - Jaha, sa jag, hur gammal är jag då ? - 96! menade hon. Vilken humor hon har ... ;-

torsdag 29 juli 2010

Idag ...

Det regnar, regnar och molnen hänger så lågt att de kan trilla ner... sjöng Björn Skifs nån gång tror jag. Vi skall ta en tripp till regioncentrat och bl a lämna in bilder för inramning ... och nu mullrar åskan .. hejdå!!!

onsdag 28 juli 2010

Odlarmödor och andra funderingar

Nu har jag börjat hämta mig från touren ute i den vilda obygden, men blir inte klok på vädret. Meteorologerna med sydsvensk dialekt, bruna och fräscha och vackra berättar om hur solen skiner här i Norrbotten, men utanför mitt fönster är det grå-grått. Vi har ett jäkla djur eller fler som äter upp en hel del i min enkla lilla trädgård - ser bara ett flygande vitt fladder när jag närmar mig squash och ruccolasallad och numera också ett svirr ovanför mina nyuppkomna rädisor. Squaschblommorna faller av en efter en varför det inte blir någon squash hos mig i år..
men så här är det alltid med mina odlarmödor - de är inte riktigt allvarligt helhjärtade och allomfattande varför dylika förödande små kräk kommer och tar över ... Nästa år odlar jag i växthus och står och vaktar i dörren så de inte kommer in... Idag är det läge för en cykeltur med affischupphängning bl a inför vår extraföreställning den 5 aug. Kanske är det också läge för en shoppingrunda med inköp av målarfärg till ett litet nyckelskåp som behöver få en uppfräschning. Så är början på min dag idag den 28 juli vid en grön gran mitt i världen.
Ang bilden så får vi i alla fall en rätt stor skörd av jordgubbar, alltid något!

söndag 25 juli 2010

Rapport från en turné 2

Så har vi avverkat Tärendö hembygsgård- och fest idag samt Jarhois kapell. I Tärendö kom en ung tjej fram till mig och tackade för den fina sången; - Du låter som en stenkaka sa hon leende, men jag menar på ett fint sätt. - Du menar som Ulla Billquist eller ... ? - Ja ungefär så. Vi fick mycket uppskattning trots att jag tappade bort papper och fipplade med dem inför publiken och A gav mig fel toner o sv - men alla var på bra humör. En duktig 12-årig kille var en hejare på att spela dragspel. Överhuvudtaget; trevligt folkslag de där tärendöborna! I Jarhois kapell med manuell klockringning av en mysig vaktmästarfarbror på 80 år lyssnade ett 18-tal personer på våra sånger och texter. Kände också här ett fint gensvar. Så nu är turnén klar - den 5 aug har vi en extraföreställning med gästartister i Röduppsgården. Sen får jag lägga musiken på hyllan en period för då startar skolarbetet för hösten. Men nu skall jag ha två veckor och göra vad som faller mig in ... i alla fall det mesta av tiden.

lördag 24 juli 2010

Kangoskakor och rallarros

Så for vi ut på vägarna igen, den här gången till Kangos kyrka där vi hade ett program tillsammans med en präststuderande som läste dikter. En mycket speciell kyrka och mycket gästfria människor - det var smörgåsar med hembakt bröd, kangos-kakor m m. Vi fick mycket uppskattning och en farbror höll ett litet tal till oss om hur vi gjort hans sommarkväll ännu mer betydelsefull. - Vilket fint sätt att sluta veckan på, utbrast en av de gästfria tanterna. Jo det kändes bra och blev riktigt bra trots en del tekniskt strul. Så har vi åkt i sommarsolen tillbaka och jag upptäckte nu hur rallarrosorna riktigt exploderat i blom utefter vägarna. Nätterna är kalla nu, men idag har det varit varmt och skönt med sol och vind. A som den musiker han är fortsatte efter en smörgås till Övertorneå för att ikväll spela på någon cruisingträff. Imorgon är det hembygdsgården i Tärendö som gäller på dagen och Jarhois kapell på kvällen. Det gäller att se till att sova ut ...

Rapport från en turné

Vi gissade på 12 personer - det kom 6. A:s sambo, hennes mor, kyrkvaktmästaren, hans två föräldrar och en gammal dam som varit försångare i kyrkan tidigare då det inte fanns någon kantor.Men jag sjöng av hjärtans lust för alla sex - så här är det ju när man inte är s k kändis och jag förmodar att det är något jag inte behöver trakta efter i min ålder och det är inte heller alls viktigt. Det är kul att sjunga. A kände sig okoncentrerad p g a "så lite folk". Muodoslompolo som by verkade ganska död om jag säger så, som så många andra insomnade ställen i glesbygden, men här lever också ett 70-tal människor sina liv och för dem är detta en viktig plats. Jag tyckte byn påminde lite om Sjugare by i Dalarna som vi kom till för ett par år sedan när vi körde runt i landskapet. Sjugare by som Erik Axel Karlfeldt nämner i den vackra visan Jungfru Maria, som är på vår repertoar. Idag bär det av till Kangos kyrka och vi får assistans av en präststuderande kvinna som vi knappt hunnit prata med. På hemvägen igår körde vi förbi Tärendö och kollade in statyn som föreställer Charlotte Kalla - och visserligen rätt likt var det nog, men inte helt ... men det är ju ett konstverk så varför skulle det vara identiskt ?! +11 grader imorse - men solen värmer och jag har tagit in små cherrytomater från växthuset samt basilika och ätit med ett stekt ägg och gott bröd - och det känns förträffligt ... Har tagit min sista dos Betapred för hostan, men är mycket osäker över hur mycket det hjälper. Honungsvatten har varit min räddning inför sångstunderna hittills.
(bilden föreställer Muodoslompolo kyrka)

fredag 23 juli 2010

Snäll ?

A och jag hade åsikter om en människa som han sa är snäll. - Kor är också snälla, fnyste jag.
- Jo men om kor är snälla, måste man vara snäll med kor.
Det kan vara något att tänka på. Är det kanske det han menar Stefan Einhorn som skrivit en bok om att vara snäll och god - jag har inte läst den. Jag har personligen lite svårt med alltför snälla människor för de är oftast inte helsnälla utan detta är en roll, en mask man lagt sig till med tror jag. Det är viktigt att vi utövar hela vårt register av känslor i livet - det tror jag på. Men man behöver ju inte vara arg heller hela tiden - då är det ju också något knas...

Samtal med en nässla

-Jäklar har du placerat dig där, mitt bland mina jordgubbar ? När jag går här ensam på fredagmorgon bland mina just nu rätt ogräsfyllda land och rabatter (de är inte så många som de låter) så för jag små samtal som ovan med en nässla. Nässlorna har ju en förmåga att poppa upp överallt - de gömmer sig och skrämmer och samtidigt räknas jorden som bördig där nässlorna trivs / kluvet sammanträffande. Min mor pratade också med växter och djur omkring sig - förde små förmanande men oftast gulli-gullande samtal med småfåglar och blommor omkring sig. Så jag är väl vid det stadiet nu?! Å andra sidan kan det ju bli rätt spännande för grannarna omkring.;-) Idag bär vägarna till Muodoslompolo, som jag inte tror att jag besökt tidigare - jag får väl se när jag kommer dit om jag känner igen mig. Kl 14.00 skall jag vara i Vinnäset. -Inte tjugo över två, utan två!! säger den bestämde pianisten ...

onsdag 21 juli 2010

Trots krax ....

Det blev trots risiga stämband en riktigt bra föreställning; så var känslan ... Ca 40 personer kom och vi hade gissat på 17. Några av dem var gamla bekanta till både mig och A, varför det delvis kändes som ett gen-rep. Vi fann att vi måste utöka programmet en aning - blev lite för kort. Emellertid så oroar den här hostan mig - har varit till en doktor på morgonen och blivit ordinerad Coccillana etyfin och Betapred i några dagar. -Blir man inte full av Coccillana ? var min fråga. - Jo, doktorn erkände att man kunde hamna i ett liknande tillstånd. Men eftersom jag är ledig nu så tyckte vi båda att det inte gjorde så mycket - jag kan ju gå här hemma och fyllna till lite - kan kanske vara rätt skönt och dessutom är det ju läkarordinerat! ;-) Nu skall jag stryka kläder och lyssna till Rod Stewart och People get ready samt Regnbågen med Sylvia Vrethammar och även till Lil Lindfors med Jungfru Maria - för att få stuns på de låtarna i min föreställning ... Det är viktigt med förebilder - sen gör man ju det man kan och vill utav det.
Kanske tar jag sen en hamburgerlunch hos Jeanette på Bränna och glor på folk ..

tisdag 20 juli 2010

till Korpis

Tio mil kvar till Korpilombolo, tåget det rusar framåt i natten... sjöng Agneta Fältskog för evigheter sen. Det är bara det att det inte går något tåg fram till Korpis. Man får ta sig dit med rullande hjul eller till fots om man så vill. I alla fall skall jag och A musicera där i kyrkan i kväll kl 18.00. Blir spännande. Det är längesen jag gjorde ett så pass långt program med visor, ballader och t o m en gospel samt textläsning. Ett envist krax i min hals oroar en aning, men jag klarar det nog ... Fredag är vi i Muodoslompolo, lördag i Kangos och söndag i Tärendö och Jarhois samt gör en liten efterspelning i Röduppsgården den 5 aug. Det här är något som tar energi, men kan också ge hisnande upplevelser emellanåt. Håller på att ladda upp med att göra program och nynna på små konstiga trudelutter.

söndag 18 juli 2010

en drös med halvhandskar

Nu är sommarens marknad överstånden - avslutningen blev aningen blöt med ett stort regn ..
A och P kom in här blöta som katter efter att de i hast fått packa undan alla loppisvaror som de försökt prångla ut i dagarna tre. Tur att det finns en bastu att värma och knuffa in dom i. Det bästa under marknaden var tjejernas uppträdande i lördags och Vindruvornas rocklåtar i fredags på samma scen hos Blå krogen. Tummen ner ger jag för alla ciderflask - och ölflasksugande ungdomar just under tjugo som inte kunde uppföra sig någorlunda som folk med förstånd när Still hardly fresh and young uppträdde med bl a sina fina irländskt influerade låtar.
Snälla marknadskommittéen lura inte dit oss som vill lyssna till god musik och mysa med lite vin och öl .. när ni vet att det kommer att vara en hel drös med halvhandskar där som bär sig åt som idioter!! För att inte tala om de stela, bleka, konstiga typerna som satt och sålde nazistisk propaganda i ett stånd ... och nu har de plötsligt närmat sig oss "vanliga" så att vi tycker det är svårt att veta om de skall förbjudas sitta där överhuvudtaget .. för bara tio år sedan fanns det inga tveksamheter ... vad innebär detta för framtiden ?!

fredag 16 juli 2010

Husflytt

Igår åkte ett av två tidigare villadagis strax norr om vårt hus iväg på trailer till Gällivaretrakten. Det svajade i tallarna invid Falkvägen där farkosten for fram. Det kändes på något sätt ödesmättat ... snart åker det andra villadagiset samma väg på samma sätt och därefter en enplansvilla på gatan intill. Jag får skräckfantasier där det ena efter det andra huset åker iväg och här är vi ensamma med vårt röda hus, vår friggebod, vårt växthus och bastulådan ...

onsdag 14 juli 2010

Hansons halta höna hade hacka hosta ....

En granne har varit här imorse och uppmanat mig att gå till doktorn och få tag i hostmedicin! Jag har enligt honom hostat i flera veckor nu, varje morgon ... och det kan nog så vara att jag hostat en del vid min kopp morgonkaffe på altanen mot hans håll, men i flera veckor, njaaee- men å andra sidan tiden går ju som sagt fortare än man anar. Igår hade jag en anställningsintervju på jobbet med en ung trevlig man och fick då en så eländig hostattack att jag fick problem med att avsluta vårt samtal för jag hostade som ett tok ... -Kikosta? föreslog han leende.
Nä jag skall kurera mig själv nu ett tag innan jag går till doktorn.
På tal om bilden så får jag upp den när jag på google.com söker en trevlig bild på "min" hosta - den här hostan är väl vacker ?!

tisdag 13 juli 2010

Sauna-outfit


I år fyller friggebodan 30 år! Vi har en sån som extra sovstuga sommartid. Men vad jag vill visa här är vår stiliga utebastu ihopspikad av några brädbitar. Omklädningsrummet på sådär 3 kvm har i sommar fått en ny outfit eller kanske jag skall kalla den infit ... med nya dynor inköpta hos Lagerhaus och Ikea och som pricken över i salig-mor-Alidas egenhändigt vävda matta i lila och allehanda andra starka nyanser; hon älskade att blanda färger hött om mött. Denna lilla trälåda används flitigt från tidig vår (ibland mitt i vintern också) till sen höst!

lördag 10 juli 2010

Råttor i grottor

Mitt i sommargrönskan och mitt bland läsarnas sommarbilder och Almedahlssägner, -skrönor och
skrock i NSD hittar jag en medelmåttigt stor artikel om självbordsbombare i Pakistan; mitt bland åldringar som står i kö för att möjligen få en rullstol tillskänkt sig, mitt i marknadsvimlet sprängs bomber som sitter på en vandrande människa av kött och blod. Jag är rädd för Pakistans talibaner likasom Afghanistans dito ... vad kommer de att göra med den här världen om ingen får stopp på dem ? De lever som psykade råttor i grottor bland bergen med oländig terräng ... i mörkret verkar de förstärka sin fundamentalistiska kraft. I en mycket speciell musik- och matteaterföreställning i veckan i Erkheikki vid namn Drömmar framförde Jenny Abdelkader en viktig text ... hon var länge så rädd för det onda i världen, men av någon hade hon hört en fråga om vad hon kunde göra för att sprida godhet, se godhet i stället för ondska omkring sig "give it some inner space". Hon påstod sig ha blivit mycket mer tillfreds efter det, inte lika rädd längre när hon väl försökte lämna det onda därhän. Å andra sidan så bor ju den där ondskan liksom godheten inuti oss själva och det är väl där man får börja sitt trevande kärleksarbete för världen ... i sig själv.