fredag 31 december 2010

Gott Nytt År!

Gott Nytt År 2011 - vi skickade upp en pappersballong för en halv timme sen, som snabbt tog sig uppåt, helt tyst flög den förbi alla smällande raketer och bomber ....
(bild: copyright Katarina Nilsson, Ateljen)

onsdag 29 december 2010

"Det vill jag löva mig ..."

Nyårsafton närmar sig, men innan dess ska jag besöka min frissa och min jubilarsvägerska med en present. Så här års är det ju meningen att man skall ge nyårslöften - jag har gett ett antal genom åren och upptäckt att det inte är någon idé, hittills i alla fall ... men skam den som ger sig som det heter - skall försöka lova att bli mindre förföljaraktig, men inte heller ett offer eller räddare i livets olika situationer och helst klara av att stå utanför olika psykiska trianglar ... får väl vara glad om jag lyckas delvis.

söndag 26 december 2010

Annanda'n

Julafton är redan två dagar bort -så snabbt gick det ... och som vi åkte bil i 40 mil och som vi vräkte i oss av god mat och som vi gladdes åt tomten och alla vackra saker och kläder och som vi åkte alla 40 milen tillbaka. Vi åkte förbi alla husen med alla ljusen utefter västerbottens- och norrbottenskusten - det såg så lyckligt och inbjudande ut överallt. Som det ju skall vara då vi firar fridsfurstens födelsehelg... Jag fick en vacker marimekkoskål, två fina halssmycken i glaskeramik föreställande frodiga gudinnor, två vackra tennarmband tillverkade av den duktiga svärdottern som förresten påtat ihop likadana åt hela släktens kvinns... och i vår frys finns nu en massa bakverk av dottern. Och man fÅr vara glad åt materiella ting, det tycker fridsfursten också - bara inte BARA det...

onsdag 22 december 2010

God Jul!

Så har vi återigen kommit till da´n före doppareda´n. En julhelg 2010 precis så som ni önskar den hoppas jag att ni får njuta av ... Det skall jag försöka att göra och jag tänker vara jättesnäll ...

Tomtemor på gång

Har varit tomtemor en stund på eftermiddagen och gått runt påbyltad i -23 - aningen överdrivet med dubbla kallingar och tröjor. Gick till goda vänner och vi bytte paket med varandra. Katt-Bosse är på besök och sitter och glor på mig här bredvid - skulle vara kul att få veta vad han tycker att han ser .... ;-) Idag har vi haft julavslutning på skolan, men jag har helt frivilligt avstått från allehanda julskutt och frågesporter för betygsutskrifter och annat pappersjobb för att kunna lämna skolan samtidigt som övriga. Det blev många hojt med God Jul och fick en varm kram av en nia, som gick förbi mitt rum - det kändes gott.

söndag 19 december 2010

Cape East

Cape East intill Haparanda, det omtalade stället med bla Europas eller t o m Världens största bastu - delar av den kallas Tornedalstortyren - har jag och större delen av skolans personal besökt fredag-lördag. Först fick vi vara med om ett eminent studiebesök på Montessoriskolan Droppen i Haparanda , sen blev det IKEA och så själva huvudattraktionen. En mycket vacker plats och vackra byggnader - blandat gamla tornedalsgårdar med passande utbyggnader med en hypermodern spa-anläggning. En sån vacker nyuppförd byggnad måste ha ritats av en mycket kunnig och spännande arkitekt (eller kanske flera, vad vet jag). Jag rekommenderar alla ett besök och ta gärna in på hotell med egen ingång till varje rum och med mycket modernt stuk och moderna träslag i inredningen.
Spa-grejset var väl mindre tilltalande i min smak ... Den här speciella kvällen var tydligen en manskväll så när jag efter duschen vimsade in där blanda alla upplevelseduschar, bubbelpooler,
den omtalade bastun och fotbadsbaljor i tjusiga material så immade naturligtvis mina glasögon igen eftersom jag måste ha dem på mig för att överhuvudtaget se nå´nting (mina linser har gått förbi bäste-föredatum !) - jag var livrädd för att falla på det slippriga golvet dessutom. Jag älskar att tillbringa mina bastustunder ensam i tysthet och här befann jag mig helt plötsligt mitt i ett öl-svammel, som aldrig tilltalat mig, varför jag insåg mina begränsningar och lämnade spa:et för ett stillsamt glas vitt i baren innan jag återvände till mitt rum blöt och kall i hård haparanda-blåst.
Dessförinnan hade jag förstått att jag inte heller skulle lyckas simma i den varma utomhuspoolen med musik under vattnet, eftersom vägen dit måste bestå av ett dyk under ett järnstag ... jag som får panik om jag får vatten över hu´vet ...Så det var inte så lyckat i min smak. Jag kanske skall föreslå ett koncept med stillsamma tunga-halkrädda-tanter-kvällar åt Cape East ! ;-)
Jag återvänder gärna till Cape East för att inta en måltid i den fina restaurangen med utsikt över älvmynningen och delar av Torneå en annan tid på året, och för strosa omkring i omgivningarna. Jag vill också väldigt gärna se den underbart vackra arkitektritade konferensbyggnaden igen ..
men klarar mig helt galant utan upplevelsedusch med tropisk storm ..

onsdag 15 december 2010

Snöblåst

Finns det något så uppfriskande, själsrenande och ledsen-tankar-dödande som en rask promenad i snöig blåst ? I alla fall inte för mig. Ändå har jag vaknat kl 03! -Det är väl bra att vara morgonpigg, antyder tidningsläsaren med en anings aning ironi... Det kan nog bli aktuellt med en tidig torsdagkväll efter packandet inför en helg i trevlighetens tecken österut.

söndag 12 december 2010

PepparköKin m m

Helgen har gått i bakets tecken - mjukkakor i bagarstuga igår lördag tillsammans med de äldre hjärtans fröjd som blivit hejare på att kavla bröd. Idag har A och jag bakat pepparkakor som vi dekorerat - dessa skall med till julfirande söderut - vi har fått lov att fotografera konstverken för att kunna verifiera hur det sett ut i fall att färden ned förorsakar smulor av allt. Jag har också för första gången i mitt liv bakat Sarah Bernhardt-bakelser. Fråga mig inte hur jag kom på idén att stå och pyssla med dylikt onyttigt arbete - det är väl kanske åldern... ;-) (Bilden är min!)

Sven

I TV-rutan en morgon dök en vithårig äldre herre upp med runda mörka glasögon. -Åh jag trodde det var Sven. Undrar om Sven fortfarande lever ? - Vilken Sven? hördes från tidningsläsaren. Sven var min lärare i pedagogik på lärarutbildningen i början av 90-talet. Han blev min pedagogiska förebild. Han kom till lektionerna med sin slitna lilla bruna gammaldags resväska, vilken var fullproppad med skönlitteratur i pocketform ur vilka han plockade exempel på exempel av pedagogiska tankar och teorier och inte minst humanism och medmänsklighet, som han delade med sig av. Vi lärde oss E-K-T-H. Erfarenhet - Känsla - Teori (Tanke) - Handling. Det skulle vi ha med oss när vi gick in och mötte våra elever på olika nivåer och vi lovade att aldrig glömma detta. Och när jag tänker efter så här pass lång tid efteråt så håller jag det mer eller mindre omedvetet eller medvetet levande. Vad spelar det för roll vilka teorier jag vill förmedla om känslan inte finns där, känslan för hur en händelse hos bara en elev en morgon kan påverka flera lektioner per dag ... och då måste erfarenhet och handlande in för att gå framåt. Sven berättade att han på universitetet var ansedd som en kontroversiell pedagogisk lektor. Ibland kunde han på sina lektioner plötsligt se ett par främmande ansikten längst bak i lokalen som allvarsamt stirrade på honom och han förstod att nu var kontrollanterna ute för att se om han vilseförde eleverna under lektionerna. Jag kände mig inte det minsta vilseförd, utan kände mycket mer igen mig i det han delade med sig av. Han hade även en humor av sällsamt slag och en teatralisk talang, vilket gav extra stuns åt föreläsningarna. Jag glömmer aldrig Sven så länge jag förmår minnas!

onsdag 8 december 2010

På Claes Ohlson kan allt hända

-Nej min sköna böna, vetekuddarna är tyvärr slut.. sa han den unge energiska föreäljaren på Claes Ohlson till mig och mitt bland stegräknare och termosar i mitt julklappsletande överfölls jag av en gammal bekant, som visserligen bor en mil ifrån men våra vägar korsas sällan - nu gjorde dom det på Claes Ohlson och jag fick en jättekram och fick också veta hur ung och söt jag är trots att jag inte är sjutton år!! Det skall vara just den här mannen som kan säga sånt. Strax därefter höll han ett miniföredrag åt mig varför kvinnor svettas då jag klagade över att det var så himla varmt inomhus och iskalla vindar ute... det var mindre trevligt att höra på det.

Har åkt kollektivt fram och tillbaka för att besöka en ortoped och jaga julklappar. Ortopeden var en mycket seriös och trevlig typ som erkände att han är man och inte kan göra två saker samtidigt när jag började prata samtidigt som han läste röntgenutlåtandet. Jag fick av honom veta det jag hoppades att få veta att jag inte har någon neurologisk påverkan från min fula rygg och jag fick rådet att inte stirra på mitt röntgenutlåtande utan i stället känna efter vad som är bäst att göra för att jag skall må så bra som möjligt. Min fula rygg får jag leva med, men jag kan välja hur ... Tack för det doktorn - det har jag redan förstått.

måndag 6 december 2010

Julmarknad

Igår var jag på julmarknad i en "byastuga" och det slår mig hur mycket grejer en del försäljare handlar med - det är struwor, julstjärnor och drömtårta blandat med plommonmarmelad, egenhändigt tryckta och vikta pappersservetter i olika färger, stickade sockor, någon broderad duk, väskor gjorda av gamla kaffepaket, små tomtar och änglar .. Det här är nog typiskt kvinnor - bredvid står en man med bara knivar till försäljning och han har lika många intresserad vid sitt bord som damen intill. Jag handlar plommonmarmelad, struwor och drömtårta och ingen kniv, men jag kan inte låta bli att tänka på vilket arbete det är att först packa ned alla små figurer och grejer i sin bil, köra alla milen, plocka upp allt och försöka kränga och sen packa ned allt överblivet igen och köra hem. För överblivet blir det eftersom det står 4-5 försäljerskor med liknande utbud i samma rum. Men det finns också kvinnor i rummet som säljer 1-2 alster vid sina bord och där får man också en bättre överblick och ser vad som egentligen finns av värde.
(Bilden visar min egna lilla tomte"marknad" någon jul tidigare; jag har dragit ned en del på antalet då jag bara blir bara yr i hu´vet av allt rött och skäggigt!)

lördag 4 december 2010

Att bli gammal

I NSD har två duktiga journalister startat en artikelserie om åldringsvården i allmänhet och i östra Norrbotten i synnerhet. Läser om mannen som bor varannan vecka hos familjen på Marstrand och varannan med mamman på ett åldringsboende i Kalix. Han vågar inte lämna den gamla gumman helt ensam då han vid ett tillfälle hittat henne blåslagen ... Det är så sorgsen och bedrövlig läsning men inte desto mindre viktig. Trollen måste fram i ljuset! Men den tanten har i alla fall någon anhörig som kan hålla koll och ta ut henne på promenad - tänk alla ensamma utan anhöriga! Det finns fantastisk personal inom åldringsvården på olika håll, men det finns också " skitiga skrymslen och vrår" och då menar jag inte bokstavligt ....

På tal om...

På tal om motståndsrörelse - jag skall starta en - mot allmän korkskallighet och osunt förnuft! Vill någon bli med ? eller måste jag kämpa ensam .. ? =-(

torsdag 2 december 2010

Motståndsrörelse

En av hjärtans fröjd kom hem från regioncentrat idag och berättade med sorgsen röst hur någon klottrat på ett fint gammalt hus i sta´n www.patriot.nu . Jag hade ingen aning om vad det var men hon påstod att det är nazister. -Nä men det finns ju godhjärtade patrioter, utbrast jag - kan det vara möjligt. Dumt inlägg, eller hur ... Det finns säkert godhjärtade nazister också - dom älskar säkert sina hundar och hästar och även frun och barnen... Gick in på www.patriot.nu och till min förvåning läste jag om hur man gått ihop med finska motståndsrörelsen och även med letter och ester för att befria norden!! Voi, voi säger jag ... Pikkupojat, menkä nukkuhman äitin sölän takana ! - om någon finsk motståndsrörelseman mot förmodan skulle läsa det här ...

onsdag 1 december 2010

Harmoni emellanåt...

-Vilken harmonisk dag det varit idag, utbrister jag och mina arbetskamrater instämmer. Så´na dagar finns det också många av även om man glömmer bort det när det blir kaotiskt. Här hemma håller jag på med mina julklappsbestyr och -funderingar. Varje år bestämmer jag mig för att det får räcka med högst två, men sen upptäcker jag att mina kära kanske skulle behöva det ena och det andra. Imorse såg jag bl a att ena "ungen" behöver nya varma kallingar då hon promenerar mellan språkvalet nere på samhället och skolan. Sedan tidigt i livet har jag varit fixerad vid vad andra behöver .. inte för att jag späker mig själv precis, men det går åt en hel massa energi att ha omsorg om än den ena, än den andra. Och ingen, absolut ingen kräver det heller av mig - jag är bara programmerad så...