måndag 30 november 2009

Tio ...

Min gode stockholmsvän Catarina vill att jag berättar om mig i tio punkter och för att göra det hela snabbt undanstökat så håller jag mig till hennes tio ... men ger mina tio:

1. Jag har krympt, minst 2 cm sen jag var 25!
2. Ett av mina jobb var en gång att riva ned alla gardiner på litteraturcentret i byn. Sen kom en ryska till huset och täckte alla fönster med nya tyger...
3. Jag skulle vilja gå mot en nazistdemonstration och slå första bästa på käften ...
4. Jag gillar djurprogram som den om Caesar, han som kan tala med hundar ...
5. Jag hade en gång en katt som hette Lisa när jag var barn, sen har det varit otaliga såna, som
jag såväl skickat i döden som låtit kastrera - så jag ska inte ha katt!
6. Rymden är fantastisk, men jag har fullt sjå med att hålla mig på jorden så energin går åt till det
7. Har också många intressen - brinner i perioder, slocknar och emellanåt bränns ut ... men sång är något som får mig att lyfta när jag väl får till det ...
8. Jag tycker att jag är en bra lyssnare, men skulle inte alls bli förvånad om någon i min omgivning inte tycker det
9. Reinkarnationstanken är också hos mig väldigt levande, men det är ju det där med Jesus, honom kan jag inte låta bli att tänka på...
10. Det finns de som fnyser åt att jag bloggar, men ingen i familjen ...

Så nu vet ni det!

Soul-searching eller out-going ?

Hörde en kändis på TV igårmorse som sa : - För min del har det varit så mycket soul-searching på senare tid, nu måste det bli mer av out-going... Det är väl lite osäkert vilket av uttrycken som passar bäst in på min utflykt till storsta'n i helgen, Operan Pärlfiskarna var en höjdare, som väntat och jag fick höra den fantastiska arian mellan Nadir och Zurga, de som båda älskar den vackra och goda Leila. Kören var fantastisk, solisterna ännu mer fantastiska och scenografin helt outstanding inkl ljuset - alltså en totalupplevelse. Valdemarsudde med Prins Eugens slott och alla målningar av en bohusländsk konstnär Carl Wilhelmson, samt fikat i prinsens kök blev det också något att minnas ... men det som gör mig på allra bästa humör det är de glada försäljarna på Hötorget: Madame, köp idag, betala imorgon eller Köp dom bästa hallon, fyra för samma krona, ursäkta mig ... och inte tar de illa upp fast de märker att man måste skratta åt deras säljspråk utan skrattar med och blir bara vildare i sin framfart . Och vips är vi övertalade och köper med två kilo vindruvor och två paket hallon "för samma krona". Hälften av vindruvorna lämnar vi på hotellet åt henne som städar.

torsdag 26 november 2009

Musikkvällskräll


Nå nu har jag varit på Folkets Hus och Norrbotten Big Band har blåst ut gråluddet från hjärnan på mig. Det är inte klokt hur de står i och blåser sina irrande tongångar i en alldeles för liten lokal. Men emellanåt blir det rent ut sagt magiskt, så där magiskt så det bildas en klump i halsen, då Sofia Jannok och Jonas Knutsson samarbetar - hon med sin säregna samiska jojkröst och han med sitt skickliga handlag med klarinett och saxofon. De ääääger, som det heter ...

till huvudkommunen!


Imorgon - el-Stockholmo here we come. Jag och A-B, som de utschasade "pedakåker" vi är, skall byta miljö ett par dagar och bo på hotell och strosa, samt vara med om Pärlfiskarna av Bizet på Folkoperan. En gammal dröm går i uppfyllelse ... att få höra den musiken live ! Sist jag var i Sthlm den här årstiden var också det första advent och snorhalt överallt och värst var det i Gamla Stan där jag halkade runt på kullerstenarna och hängde mig i järnräckena utefter de brantare gatorna. Andra människor också på besök på julmarknaderna bara kanade nedför medan jag som den is- och snövana norrlänning jag är hängde där i räckena och försökte att låtsas som ingenting. Snö, is och kullerstenar är inte riktigt min gren ... jag har andra referensramar.

måndag 23 november 2009

Snöglopp, Einaudi o Jack


Ledig måndag. Snöglopp. I detta skitföre skall jag nu ge mig iväg till min frissa sju mil bort - någon frågade en gång om det inte finns frisörskor här ... jo, men jag har svårt att skiljas från någon som stämmer för mig. Egentligen skulle jag gå på konsert med Magnus Carlsson ikväll, men jag får kasta biljetterna på någon som vill ha dem - tänker inte stanna kvar till mörkret i det här vädret - Carlsson får ursäkta! Här intill snurrar Ludovico Einaudis ljuvliga pianomusik som jag fick med postmannen idag. I samma brev kom Livet från den ljusa sidan, en dvd med Jack Nicholson som den egentligt sjukligt kontrollerande medelålders mannen, som lider sina helvetes kval, men som filmmakaren gjort till en sanslöst otrolig människa trots allt. Jag har sett den tre gånger !- varje gång somnar jag på exakt samma ställe - under en bilutflykt - nu tänker jag se den mitt på dagen någon gång så att jag inte lyckas somna --- jag måste få veta vad som händer där under utflykten!

söndag 22 november 2009

Söndagmorgon i november

Så kom de hem vid 23-tiden rödrosiga och lyckliga. - Å vad jag blev inspirerad, utbrast äldsten som specialiserar sig på trumspel på gymnasiet på estetiskt program. De pratade i mun på varanda över en kopp te innan de till slut gick till sängs, d v s det tog ett tag innan det blev lugn i lägenheten då katten Finuduswannabee var som mest pigg och plockade bland el-sladdar och med en låtsasmus som pep oavbrutet. Sen lade den sig raklång som en tarm i fotändan. Imorse när den antagligen tyckt att det var färdigsovet kom den och började spinna rakt in i örat på mig ... Och så har jag irriterat mig över att grannen i lägenheten intill förmodligen röker oavbrutet och det kommer in i angränsande boenden. Om jag skulle bo här skulle jag ta itu med det, men nu gör jag ju inte det så jag får väl anpassa mig resten av dagen jag är här. Solen visar sig där ute, bäst att ge sig iväg ut innan mörkret sänker sig igen - i eftermiddag bär det av hemåt igen.

lördag 21 november 2009

Julhandelstjuvstart


Är i Luleå hos barnbarnsflickorna som gått på konsert på Lillan med en kompis. Sitter här i den lugna, mysiga och gammaldags lägenheten i stort sett mitt i centrum med den tigerrandiga katten som sällskap. Dagen har ägnats åt inköp och lunch med tjejerna på Mat-o-Prat. Så himla mycket folk överallt. En smäktande röst från högtalaren intill i ena örat och i det andra ungdomar som till ett hamrande piano sjunger julsånger i närheten - ljudnivåer som inte är särskilt njutbara. Så mycket rött och vackert och blingeli-bling överallt. Storgatan som efter all renovering ser ut som något torg i öststaterna (som jag bara sett på TV!) - kalt och grått. Det var faktiskt mycket mysigare förr - lurvigare men mysigare.

torsdag 19 november 2009

Ouppnåeligt

Hur som helst så hade jag önskat att jag hade några tusingar över så jag kunde köpt en fin akrylmålning av den skickliga konstnären Angelika Lantto vars konst hänger på kommun -biblioteket f n.

Livet är nu

-Ibland kan det man tycker är totalt opedagogiskt vara det mest pedagogiska... upplyste mig en "gammal" lärare en gång. Idag har jag varit totalt opedagogisk och opsykologisk och tämligen rabiat så tämligen erfaren och gammal jag är. Såna dagar finns också. Hur var det farbror Melker sa: - Denna dag ett liv eller var det t o m Denna dag inte ett liv...

onsdag 18 november 2009

Mandalas


Idag målade vi mandalas då några sprakfålar behövde lära sig fokuserandets svåra konst. Läste att man innan ett större koncentrationskrävande arbete skulle måla mandalas för att komma rätt i tänket. Mandalas är en form av cirklar med strukturerade mönster i som kan ha såväl enkla som mer omständiga figurformer, vilka upprepas och ger ett vackert mönster. Mandalas finns på en mängd olika ställen i världen, på tempel, institutioner av olika slag, särskilt i österlandet. Skall från börja komma från aboriginerna i Australien. Killarna och tjejerna valde idag egna mandalas som de började färglägga och koncentrationen var i början stor och det var t o m riktigt kul tyckte de. Jag satte på lite avslappnande musik, men de ville ha mera fart och det slutade med att en rivig Creedence fyllde rummet och en av konstnärerna konstaterade med en lycklig suck att det var just den musiken som hon blev mest koncentrerad av ... så var det med det. Alltid lär man sig något nytt.

måndag 16 november 2009

Att bLoga

I Överkalix har man bloggat i århundranden ... eller bLogat. Vi vet ju vad blogga är, men att
bLoga är att hitta på, luras. (L betyder att man viker upp tungan bakåt när man uttalar bokstaven).

Flunsa-fundereri

Trots extra intag av D-vitaminer, intensifierad handtvätt med handsprit till under ett antal veckor så kom den flunsan som ett brev på posten. Inte vet jag vad den har för namn, om den kommer från grisar eller fåglar eller människor, men det värker här och där och tillvaron är allmänt hostig och vinglig. Inte får man ta ett test heller för att se vad detta är för det kostar landstinget 2000 kr/person och enligt nyheterna på morgon så kommer vaccinationerna att kosta 1 miljon extra för vårt egna landsting av någon orsak. Trots att det kostar så mycket tvingas människor stå i kö utomhus i gråväder och kyla för att få den där sprutan ... äldsta barnbarnet bråkar om att hon inte vill stå där, medan hennes mor försöker övertala henne ...
Olyckskraxare som jag ju är så funderar jag kring om detta är vår framtid - stå i kö och hosta i timmar för en spruta som skall rädda livet på andra och oss - vad är det som kommer härnäst `?

lördag 14 november 2009

Sexigast i Sverige

Någon journalist hade tydligen lite att göra på Aftonbladet eftersom man i dagens nummer presenterar Sveriges sexigaste byar !!! och vilken by ligger inte längst norr och således överst på kartan, jo min hemby Kukasjärvi, där jag växte upp - en mycket naturskön trakt. Namnet har inget som helst med kuk att göra utan kommer från samiskan har jag fått veta och betyder djup sjö ... Men om någon nu vill tro att vi som kommer från Kokkas, som vi i dagligt tal kallar byn, är särskilt sexiga så varsågod!

torsdag 12 november 2009

En morgonlök


Jag är en lök. Jag växer som löken, men löken den är där och jag är här... så skaldade en liten kille i lågstadiet på 80-talet i en byskola där jag vistades några gånger för att skriva dikter med barnen. Den lilla dikten kom jag ihåg kl 04.30 då jag vaknade imorse (har min sova-lite-period). Varifrån den kom just nu har jag som vanligt ingen aning om ! Det kanske är något med den är där och jag är här ...

Pensionärer på barnteater

Jo jessus vilken finurlig och snabb Finduskatt han var Anton Raukola - det var en fröjd att se hela föreställningen. Men det kändes aningen pinsamt - det kom så många barn och platserna var begränsade och så trängdes vi där en pensionär och en närapå ...

onsdag 11 november 2009

En funderingsBLÅ torsdagmorgon


Såg ett rätt trevligt program häromkvällen med några sommarpratare som samlats runt ett bord för att äta gott bl a. Separationer och barn kom upp och Lena Endré berättade hur hon kan se att hennes vuxna barn blivit mer stjälvständiga och starka av att familjen förändrats ett par gånger. Hon är ju en mycket karismatisk person och jag tror på henne, men ändå kan jag inte låta bli att fundera i min BLÅ hjärna. Kanske är jag fel generation som skall uttala mig, men jag tycker mig se vuxna särskilt män som blivit skadade i samband med föräldrars separation, blivit skadade av att bli kvar med t ex en psykiskt sjuk mor, med en missbrukande förälder, bara för att det lilla barnet tar stort och allvarligt ansvar för sina föräldrar. Om båda föräldrar vid separationen tar ansvar för det enskilda barnet utan att sätta sig själva i fokus (vilket kan vara svårt och ännu svårare om man inte har ett friskt sinne) tror jag också att det kan bli okay för barnet ... men som sagt. Jag är övertygad om att det traskar omkring en hel del svikna barn som blivit stora män (mer än kvinns tror jag, även om jag inte förfogar över någon som helst statistik) som inte kan härbärgera sin ångest utan det resulterar i olika psykiska svagheter som narcissistiska /borderline-personligheter. Så kan det komma en kärleksfull varm kvinna i deras väg som längtar efter tvåsamhet och här får han chansen att börja att kontrollera en annan människa också och inte bara sig själv för att hålla ångesten i schack och till slut finns det bara brända fält kvar ... Barn till psykiskt sjuka, alkoholister och utvecklingsstörda föräldrar skall socialtjänsten ha en särskild omsorg om och följa upp - hur ofta sker det idag ? och hur ofta har det skett tidigare ? Det var några amatör-psykologiska BLÅa tankehopp så här en tidig torsdagmorgon.
Hur som helst, för att göra ett rejält skutt, ikväll hoppas jag på en trevlig teaterkväll på Folkets Hus med Norrbottensteatern och Anton Raukola som katten Findus.

tisdag 10 november 2009

Allt för en fralla ....

Idag har jag åkt 22 mil för en torr ostfralla och kaffe. När jag gick in på Hotell Nordkalotten i Luleå för att delta i försäkringsinformation av Svenskt Näringsliv under en dag, möttes jag av en glad medelålders man som sa att det hela var inställt. Han såg så glad ut att jag var tvungen att fråga om han drev med mig, men det gjorde han inte .... Hon som skulle haft informationen skulle kommit upp från Umeå men hade fått åka ambulans till sjukhus akut. Det tar fyra timmar att åka från Umeå upp till Luleå, alltså borde någon rådig personal hos Svenskt Näringsliv i Luleå kunnat mota oss, i alla fall vi som kom längre ifrån. Det fanns folk som kört ända från Gällivare för att mötas av beskedet. Det var bara att åka hem igen. När jag körde ut
från parkeringen höll en man under medelåldern att backa på mig - han såg inte en gång bakåt när han backade och jag hade tur som kunde krångla mig in på en parkeringsplats till vänster.
Jag klarade det, men han åkte iväg lyckligt ovetande om vad som kunde hänt. Såna här gånger kommer den där typen som liknar Michael Douglas i bilkön i den hemska filmen som jag glömt vad den hette, fram i mig. Det enda jag tänker på att köra upp människan och tala om vad som kunde skett ... men får ge mig och efter en stund med lägre puls talar jag högt lugnande till mig själv. Det var min tisdag den 10 nov - spännande va ?!

måndag 9 november 2009

Änglarnas tid


Dansband och dansbandssångare har aldrig varit något jag eftertraktat i musikväg mer än någon gång tidigare i livet då jag dansade som mest, men mest som ett nästan nödvändigt taktont .... men så imorse på Nyhetsmorgon sjöng Magnus Carlsson sig rakt in i kroppspulsådern på mig med Änglarnas Tid. Jag gick direkt till datorn och beställde två biljetter till hans konsert i Kalix kyrka. Det där med att man inte kan lära gamla hundar att sitta stämmer inte alltid.

Att höra eller ...


Promenaden till hörseltjejen på vårdcentralen föranledde en långpromenad efteråt med skrämda ben då det tidvis var så halt, riktigt tjuvhalt, att jag trots att jag krampaktigt höll i mina gåstavar höll på att dråsa ned ett par gånger. Hörselkontrollen visade enl tjejen lite konstigt resultat; hörde inte på vänster öra det nästdova ljudet, men det mest dova! Kan det ha att göra med att jag finner basljud i olika former väldigt njutbara ? - har jag frossat för mycket ? Det frågade jag ju inte henne förstås, utan det är mer en egen fundering, eftersom hon sa att det hela inte är något som helst allvarligt. Så än kan jag nog höra syrsorna när jag väl lyckas komma i närheten...

Stackars alla skrämda tonåringar !!

-Nej vi kan inte ta emot praktikanter 14-15 år hos hemtjänsten. De kan bli skrämda! säger "hon som har hand om det" bestämt. Åsså är det det där med sekretessen!
Sicket trams! .. som jag naturligtvis talar om och det blir så den här dagens, om inte goda, så i alla fall gärning. Ungdomar 14-15 år matas med allehanda våld via TV, film, dator hela tiden, men de kan bli skrämda om de ser en gammal människa vårdas i sitt hem! Vad är det för konstig inställning ? Hur ska ungdomarna i den här åldern ens veta vilken slags form av arbeten det finns inom den egna lilla kommunen om de inte får komma ut och uppleva och se. Åsså sekretessen - eftersom jag hela mitt yrkesverksamma liv levt med sekretessfrågor i olika former så är det inga som helst problem att pedagogiskt förklara för ungdomarna vad detta betyder .. och de förstår precis. Det vet jag! Nå nu skall jag gå på hörselkontroll genom solskenet och sänka garden en aning. ;-)

söndag 8 november 2009


LJUSET TVEKAR ALDRIG ... eftersom allt mörker har ljus i sig...

lördag 7 november 2009

Tapte gylne stunder


Lördag mitt på dagen. Snöar ute. Världen är vit, olivgrön och med bruna inslag. En skön promenad väntar. Dagen efter en trevlig och god middag tillsammans med goda vänner som tyvärr inte träffas så ofta. Så mycket vi hann dryfta på några timmar medan ljusen både ute och inne brann ner ... viktigt och mindre viktigt, en del rent världsförbättrande ;-). Här intill snurrar Björn Eidsvåg med just nu Tapte gylne stunder.

söndag 1 november 2009

Ruben M


Såg en artikel om honom i nsd från i fredags och minns hur jag hade honom som gympalärare i Kalix första året på gymnasiet som 15-åring. Han försökte övertala mig att hoppa över en plint på 4 delar från sidan som alla andra i gruppen hade gjort före mig. Jag var livrädd. Hade året innan på högstadiet fått hjärnskakning efter en olycka då jag flög in i en plint. Han stod där i vita trikåer med blick von oben och sa att han var den absolut skickligaste gympa-läraren i världen (Sverige, Europa?) och om jag inte kunde lita på honom skulle jag aldrig kunna lita på någon. Där stod jag skakig, finnig, blyg och ensam. Tror ni jag hoppade ?
(På bilden en annan gladare Ruben som kanske är bäst i världen på maraccas... :-)

Alla Helgons Dag

Gårdagen tillbringade jag till stora delar ensam, då H jobbade. Det var Alla Helgons dag och jag tände ett ljus på mina svärföräldrars grav och hos min moster. Av någon anledning har jag saknat henne extra mycket i höst - saknat våra pratstunder, våra fika- och matstunder ... men det är redan många år sedan ... Eftersom mina föräldrars gravar finns fem mil bort åkte jag inte dit i halkan, men jag vet att mina bröder tände ljus där. Igår eftermiddag besökte jag kyrkan då de läser upp alla namn på de som gått över gränsen till en annan värld. Många visste jag vilka de var och såg dem framför mig. Prästen läste några vackra rader och andakten gick till på samma sätt som alltid. Kören sjöng vackra sånger, som av någon anledning inte berörde särskilt ... Vet inte vad jag saknade egentligen ... Sen bedrev jag en del oandliga iakttagelser, som min far med strängt laestadianskt påbrå skulle kallat för ogudaktighet ... Sitta i kyrkan och vara försmädlig ... Kyrkvärdar för kvällen var kommunalrådet, individ- och familjeomsorgens chef och den pensionerade skolchefen tillika i stort sett alla gamlingars gode man (!). Solosång framfördes av körmedlem med allehanda uppdrag i kommunen och även länsordförande i ett aktat fackförbund. Det har alltid varit väldigt ovanligt med solosång av någon medlem i kören - det har tidigare körledaren själv skött om ... men nu är det nytt folk helt naturligt som tagit över ... och nya kvastar sopar, om inte bäst så i alla fall på något nytt sätt...