måndag 30 maj 2011

nära elden

Igår åkte vi till den lilla jaktkojan bland tallarna in the middle of nowhere. Jag var så jävulusiskt ilsk' då ja äntligen fick tag i en människa på pensionsmyndigheten och fick veta hur många tusenlappar jag kan kvittera ut från augusti. Egentligen vet jag inte vad jag hade trott - att ett mirakel inträffat, att pensionskassaapparaterna joxat på något sätt så jag skulle få mer än... Det blev några ynka tusenlappar efter 45 år i arbete. Det visste jag ju redan, men på något sätt blev det så definitivt och annan irritation lades på denna ilsk´känsla och blev aningen överdriven så här i efterhand. Väl framme i skogen drog jag på massor torra kvistar fast jag inte behövde egentligen och vi grillade korv och kokade kaffe och satt där bland de susande tallarna och himlen byttes från grått till blått. När vi väl hade lyft in några stora stenbumlingar till trädgården i bilen så var en hel del av alla negativa känslor borta. Så är det med naturvistelser och kroppsarbete - det rensar och renar.

"Vit man göra stor eld och sitta långt ifrån - röd man göra liten eld och sitta nära.."

(bilden är min)

fredag 27 maj 2011

Vårhysteri

Igår var jag en ledsen dinosaurie - idag känns det som jag börjar anta mer adekvat form i såväl själ som hjärta. Men som vanligt så börjar jag göra allt samtidigt - överskattar stort min simultankapacitet ... stryker kläder, bakar en kaka, slänger ut kuddar och mattor ur rummen för storstädning, vattnar i växthus, skall ta hand om en hund, planerar för middag på kvällen åt hundägarna och maken ... nåja maken lagar maten så jag ska väl inte förhäva mig alltför mycket.
Men i alla fall ... känner mig aningen hysterisk, men taggad till tusen ... det brukar dessvärre sluta med att jag sjunker ihop i en soffa där vid 18-tiden och så är den vackra vårkvällen väck!

måndag 23 maj 2011

Kongress och kastanjer

Utefter Götgatan i Sthlm blommande kastanjerna och jag stod och njöt av "blomlyktorna" och folkvimlet en stund då jag smet iväg lite tidigare från Riksteaterns kongressande på Mosebacke i lördags. Ville hinna uppleva lite tidig stockholms-sommar att ta med norrut redan dagen efter. Det blev mycket intensiva dagar, men allt igenom trevliga som det brukat vara de få gånger jag hunnit vara med. - Vadå?! uttryckte sig förvånat vår nya entusiastiska och bestämda norrbottensordförande när jag erkände att jag haft svårt att hinna med att läsa motionerna som kommit till kongressen från när och fjärran. Jag tror han blev lite besviken på mig - men det får han så gärna vara; jag vet hur mycket arbete jag lägger ned på det här - helt ideellt - och har ju varit med ett tag i liknande sammanhang och vet att jag på rätt kort tid plockar in information och kunde också ge mina synpunkter kring några av motionerna som jag ansåg hade relevans hos oss. Vad sen Göteborg eller Kävlinge teaterföreningar brottas med är ju deras bekymmer.
En hel del goda uppträdanden avlöste varandra - The Crack från England fick mig nästan i andnöd av skratt. Özz Nuijen, den fantastiske kurden , gav oss ett och annat att tänka på som var där , skrattet satte sig en aning i halsen. Innan jag satte mig på bussen till hotellet efter kongresskvällen lyssnade vi på Richard Wulff som med pianist gav oss en mysig musikstund på Södra Bar på Södra Teatern, Mosebacke 1-3. Upplevelsen av ett tidigt sommarstockholm tog jag med mig norrut, men gick inte att hålla kvar riktigt när jag mötte den klara luften på Kallax och så den späda och så speciella grönskan här hemma.

tisdag 17 maj 2011

Hautajäiset

Hullun hauskat hautajäiset.. (tokigt rolig begravning) minns jag någon finländare som jag jobbade med för ett antal år sedan benämnde en begravning han bevistat. Ett utslag av finländsk svart humor! Jag har varit på begravning idag - min brorsson gick bort för några veckor sedan efter att ha plågats svårt av en mycket aggressiv cancerform. De tre barnen, uppresta söderifrån, hade gjort sitt allra bästa för att vi alla skulle få ta farväl av deras "goa gubbe" till pappa som den äldsta uttryckte det. Trots sorgen så blev det en trevlig minnesstund tillsammans med människor som man delar historia med, de flesta av dem. Innan vi gick in till minnesstunden hörde jag en ung man, som jag vet ingår i samma jaktlag som Kenneth var med i, säga till en annan: - Hoppas han hittar igen Ragnhild där på andra sidan. Ragnhild är frun som gick bort för tre år sen. Det var ett lite annorlunda uttryck mot vad man hör i samband med begravningar i vår kultur.

onsdag 11 maj 2011

Vi och Dom

I senaste lokala bladet ReklamRevyn finns på första sidan en inbjudan till föreläsning med Marcos Helles, mångfaldskonsult på ämnet Vi och Dom. Det är något som är mycket mycket nödvändigt för kommunen. Hoppas bara på att så många som möjligt väljer att besöka föreläsningen den 18 maj på kvällen. MEN i samma lokala blad har kommunala skolans rektor och Studiefrämjandets verksamhetsledare smällt upp en helsideannons om en trevlig avslutning på terminen i form av Körslaget för kommunala skolans elever. "Målet är att stärka och få en bättre gemenskap mellan elever och klasser". Till saken hör att friskolans elever inte får vara med - det har såväl verksamhetsledaren som rektorn meddelat mig - det finns tydligen några i personalen som inte accepterar att vi skulle bjudas in. Verksamhetsledarens information var nästan som när Pontus Pilatus tvådde sina händer. Det är en så´n kollossal dubbelmoral att man nästan baxnar - våra barn är kommunens barn, deras föräldrar är skattebetalare i kommunen liksom vi i personalen och skolan har nu funnits i 16 år!!! Att alla behöver bli mer förstående och få större kunskap i hur vi skapar broar mellan kommuninvånare och nyanlända svenskar är en självklarhet, men varför är inte våra barn på friskolan en självklarhet ? Vad är det man sysslar med?

söndag 8 maj 2011

Snuva och Janne Ö

Så har vårsnuvan slagit till! Har i alla fall några timmar engagerat mig i två uppträdanden av Janne Önnerud på orten. Vi är ungefär lika gamla han och jag och båda med slitna ryggar och har hjälpts åt med att bära förstärkare, högtalare, mikrofoner, sladdar, notställ m m och samtidigt babblat i mun på varandra. Trevligt att träffa en så´n ödmjuk, glad och trevlig musikprick. Det är åtskillig tid han vistats på Svensktoppen förr om åren och även om den sammetslena rösten har blivit en aning strävare så håller han stadigt måttet och har en röst i klass med Körberg m fl. Han berättade att han emellanåt fortsätter att turnera med Svenne och Lotta, Tommy Blom och Lennart Strand bl a. - Men det vet inte så många om, sa han, för jag syns ju inte i TV och det är väl så; syns man inte i TV så finns man inte. Men idag har Janne Önnerud visat för totalt ca 80 överkalixbor att han finns i allra högsta grad.
(Bilden ägs av Janne Önnerud)

torsdag 5 maj 2011

Holifest

Idag har eleverna i år 6-7 haft holifest på Brännaberget som avslutning på avsnittet om de stora världsreligionerna i ämnet religionskunskap. Tyvärr vet jag inte så mycket detaljer kring denna högtid än, mer än att det är en kärleksfest då man kastar pulver på varandra i olika färger som har kärleksfulla budskap. Har fått lov att få en redogörelse för det hela av vår engagerade och duktiga lärare Lena. Efter de olika aktiveteterna fikade alla tillsammans av det fika som de tagit med sig - och det var väldigt viktigt att alla skulle äta från allt. Jag kom upp på berget för att fotografera tilldragelsen och då hörde jag ordet krig nämnas - de pigga figurerna hade bestämt sig för att det var ett färgkrig som bedrevs i stället för en kärleksfest ... Krig here and there and everywhere. Kul verkade i alla fall alla ha och när de hör talas om holifest senare i livet kommer de säkert att komma ihåg den här dagen på Brännaberget i maj 2011.

söndag 1 maj 2011

om att Tycka och Tro

Fick för mig imorse att cykla till kyrkan och lyssna på vad prällen ville ha sagt en dag som denna och tända ett ljus speciellt till minne av K.
När jag kommer in möter jag kyrkvärden - en f d chef, en tornedaling m m - som hurtigt på bonska säger något som låter som Gudé sa bräora mitt i dén (utsäkta min stavning; men betyder väl Goddag, sa bruden mitt på dagen eller nå´t liknande). -Åhå, har du lärt dig så där mycket bonska, säger jag. - Det är det enda jag kan säger han glatt och lämnar över en psalmbok. - Jaha kan du ta det på meän kieli (tornedalsfinska) då. - Nej, säger han högt utan att bry sig om vem som hör eller inte hör, och jag mår illa när jag hör meänkieli nämnas. Det är bara en rotvältska som de i Tornedalen talar som inte kan finska. - Men det är ju vår barndoms språk trots allt, säger jag. Då börjar han orera om att han aldrig blivit antastad för att han varit tvåspråkig m m. - Och förresten så tycker Sven-Olof Hederyd (författare från Haparanda) precis som jag om meän kieli. Jag försöker skaka av mig irritationen och tänder mitt ljus och går och sätter mig. Jag borde ha sagt att det är tur att det som Han och Hederyd tycker inte är någon allomfattande sanning. Vad prästen sa´? Jo hon predikade om något väldigt intressant; om vad det finns för orsaker till att vi Tror. När jag kom till min cykel kom jag ihåg att det ju är Första maj för folk stod i glesa rader och väntade på demonstranterna. Funderade på att stanna kvar och kolla på vad dessa Tror på, men det var så in i bomben kallt så jag cyklade hem till värmen i mitt hus.