Så har vi haft årets julmusik. Julstämning borde infunnit sig med de vackra sångerna, men jag hade fullt sjå med att sjunga rätt i min stämma lite ovan som jag är. Det är vackert med körmusik och soloinslag i detta med kvalitet, men stora mäktiga körer må vara, de har ju sitt berättigande, men det är trots allt i det lilla formatet med det enkla i sångväg och texter, i det innerliga och nära som jag blir i stämning. På åttiotalet var jag med om en tilldragelse i Allhelgonakyrkan i Malmberget då vi cirka 200 körsångare från Norrbotten sjöng negro spirituals tillsammans med mästaren i denna genre Norman Luboff. Han var så mäktig så han hade människor som innan kom och pratade med oss och berättade om hur irriterad mästaren kunde bli om vi gjorde så och så, varför vi var lagom spända när den "store" så småningom skred in hand i hand med sin hustru Gunilla Marcus (svenska) och började dirigera oss genom att vifta lite med pekfingrarna åt höger och vänster. Nåja det gick riktigt bra och mästaren såg riktigt nöjd ut. Senare samma kväll sjöng vi på Nordan, tror jag det hette då, i Malmberget tillsammans med Arne Domnérus, Bengt Hallberg och Egil Johansen samt en trumpetare som jag glömt namnet på. Jag upptäckte när jag stod intill Egil J att vi hade likadana skjortor !!! Det var en upplevelse naturligtvis alltihop, men MIN stämning när det gäller musik handlar om helt andra företeelser.
(bilden föreställer små exalterade sångare på min fönsterbänk)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar