Teaterkväll

Åkte teaterbuss till Norrbottensteatern igår eftermiddag för att se på Glada Änkans Röv med bl a Staffan"vilse i pannkakan"Westerberg och Sara Aarnia. Trots som jag förstår ihärdiga försök från särskilt gubben och den mycket duktiga sångerskan Karin"ava lundbäck"Paulin, så ville det sig inte riktigt - inte i min smak. Det var något trögt över alltihop. Kanske är det dags för vilsemannen att inse att han gett nog nu. Han är ju redan så gammal och stapplig. Vissa scener och repliker gav prov på en vemodig medvetenhet om "detta djävla liv" som Sara "ros-marie lundbäck" Aarnia bl a gav uttryck för ... med en senil gubbe som hon inte längre kan prata med...

och några repliker gav anledning till glada skratt, även om jag glömt de flesta. En kommer jag ihåg: - När kommer barnbarnen, frågar gubben och gumman skriker -Håll käften, vi har ju inga barnbarn. Nu visar det sig att de har fyra stycken som virvlar in på scenen emellanåt och försöker få gamlingarna att förstå att det faktiskt är Åhlens parkering nu som gäller och inte gamla Saga-biografen, för den har ju dom aldrig varken sett eller upplevt. Så är det ju alltid mellan oss olika generationer. Som vanligt var teaterhögskolans studenter helt superba i sina roller - det tycker jag alltid att de är - kanske för att de har det där nya och fräscha i sina uttryck. De ger järnet vad de än gör. Det var skönt att slumra i bussen på hemvägen och efter att ha plockat på broddar på mina snygg-stövlar så promenerade jag hem i marsnatten ... trots allt ganska nöjd med kvällen - inte minst för allt snack vi hann få till innan föreställningen S och jag. Vi hinner inte prata med varandra så ofta, men som det är med goda vänner, man fortsätter ungefär därifrån man befann sig sist.