En trubadurliknande figur var på besök igår. Hon är barnbarn nr 2 och har en fantastisk sångröst när hon väl sjunger ut. Igår kväll spelade hon med storasyster, som förresten skriver finfina låttexter och komponerar, samt en kompis på kommunens ungdomsgård. A berättade om hur nervöst det är att spela på hemmaplan - mycket lättare på andra platser.Trombone Station heter gruppen. Jag har skrivit om dem förr men gör det igen - jag är så glad över att de vågar göra egna låtar och framföra dem och att de orkar stå över det som de tyvärr fått erfara en period, att de är EMO (vad nu det betyder ? men är förmodl inget snällt) - att de gör sig märkvärdiga m m - typisk byhålamentalitet - akta dig för att göra utsvävningar ovan-eller under mittstrecket i tillvaron!!
Hur som helst så gick tjejernas spelning bra - de var nöjda efteråt - och det är ju det viktigaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar