Imorse för 62 år sen födde en kvinna ett flickebarn på Haparanda BB efter en strapatsrik färd i snöstorm i bil från denna lilla byn i östra Tornedalen. I värkar fick hon pulsa ett par km till den beställda bilen som inte kunde komma ända fram till gården. Det var min älskade stor-lilla mamma som födde det där flickebarnet, mamma som gick bort redan 1984. Imorse när jag skottade snö här ute - det finns inget i alla fall hos mig som skapar så mycket tankar, både kloka som irrelevanta som snöskottning - kunde jag för en bråkdels sekund återigen tro att hon levde och skulle ringa och säga Ha´den äran Annukka, som hon kallade mig ibland. Det kan jag känna då och då - så intensivt levande, men så flyktigt. Men det måste finnas något där när vi levt färdigt - vi måste väl ändå få ses igen - vi som hållit av varandra och inte mig emot även dem vi inte hållit av - vi kan ju inte börja slåss på andra sidan också! Så rör sig tankebanorna här "baki" snödrivorna mitt i världen. Nu blir det tårtabak och annat smått och gott. Att fira sin födelsedag är att säga ja till livet!(bilden är min)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar