Jag en hypokondriker light ?

Nu blev doktorn frisk och jag fick möjlighet att komma och berätta om mitt ibland klapprande och galopperande hjärta. Han fann att allt var i sin ordning och jag passade på att prata om mitt smärtande ben också ...Han såg så trött, sliten och bekymrad ut ... men jag tror inte att han var bekymrad över mig så utan mer kanske över alla som kommer till honom och har ont och det klapprar lite här och där... eller så kanske han blev tvärless över ännu en människa som sitter och berättar vad hon själv tror att hon har. För så gör jag och jag ser varje gång att jag trampar läkarna "på tårna", för att jag har gått in på nätet och kollat och pratat med andra och funderat både tyst och högt och hit och dit. Den här doktorn blev inte sur som han som jag var till för ont i foten för ett antal år sen - han som bad mig söka mig till en helbrägdagörare i stället och berätta för denne vad jag hade och vad jag ville ha för hjälp. Nä se tänka på eller tycka olika om sin egen kropp för mycket får man inte - det är väl det som kallas hypokondri eller ...?!