Lättrörd

Jag har drabbats av en slags gråtmildhet helt akut, det kan knappast vara vårkänslor och premenstruellt är också omöjligt av naturlig orsak. Under morgonen har jag snyftat tyst åt OS-invigningen, åt de indianska stammarna i sina vackra dräkter och det för dem typiska monotona melodislingorna, åt någon rodelåkare som dött i en olycka och landsmännen som bar svarta bindlar och för att inte tala om svenska landslaget och de gul-glå kläderna och Foppa Forsbergs glada min och nu senast innan jag lämnade TV-eländet grät jag en skvätt åt en TV-producent som avtackades för att han skulle gå i pension, minns inte ens vad han heter och vad i hela friden rör detta egentligen mig ... Nä nu får man ta och rycka upp sig ... Förhoppningsvis är detta en tillfällighet. Håll tummarna för det också!