jag,svenska språket och facebook mm

Jag som så länge hade en så stor aversion mot forumet. Jag menar Face-book. Nu när jag som del-pensionär har mer tid ger jag mig då och då in i olika diskussioner och diskussionslysten som jag är av arv, miljö och hävd vill jag ju också gärna ha sista ordet! Varje gång jag klarar av att inte kommentera det där sista lite ironiska och avfärdande uttrycket som t ex "låg nivå" mm när jag är in och t ex märker ord, ser jag som en stor framgång hos mig själv. Å andra sidan tycker jag forumet skall klara av att man har olika åsikter och att det emellanåt hettar till lite. Men i skriftliga diskussioner kan lätt små nyanser i ord och meningar missuppfattas och leda till emellanåt ganska banala kommentarer. Det är nog viktigt att kanske skriva att nu ironiserar jag , nu skojar jag och nu är jag allvarligt ilsk... och använda symboler som ;-) o s v för att gjuta lite olja på vågorna när det behövs. Jag har sedan jag var sjutton år behandlat det svenska språket. Jag har skrivit patientjournaler i en massa år efter diktat av danska, finska, turkiska, norska och svenska läkare och redigerat det till riktig svenska efter otydliga förvirrande uttryck hos en del med mycket dålig kunnighet i svenska uttryck och fakta. Sen blev det skapande svenska i olika former, såväl privat som på universitetsnivå och så småningom ett antal år som lärare i svenska för invandrare och lärare i svenska såväl i grundskolan och på gymnasiet. Det gjorde att jag kunde starta min enskilda firma ordverkstan 1997 i vilken jag numera utformar skrivelser av skilda slag åt organisationer och privatpersoner där det krävs att nyanserna sitter och blir till klara budskap. Det fick jag också god träning i under mina år som rektor. Nu väntar jag på klartecken för att börja jobba med en utländsk läkare för att vägleda honom i svenska språket och snabbt skall det helst gå - allt handlar om pengar. Det blir spännande och jag avslutar nu lite i sänder mitt engagerade arbetsliv med att återvända till "brottsplatsen" även om det är ett annat uppdrag än då jag var ung och började det mödosamma arbetet med att tolka såväl medicinsk terminologi som andras brister i svenska språket. Vår svenska förändras ständigt och det är helt naturligt då vi idag lever i en mångkulturell tillvaro - nya ord och uttryck tillkommer och det kan emellanåt vara väldigt spännande, men så länge jag förmår kommer jag att påpeka när jag ser att grunderna i vår svenska misshandlas. Det sker inte minst i våra tidningar dagligen av den yngre generationen och inte minst i lokalpressen! (tulpanerna på bilden är en del av flera buketter som jag fick på min födelsedag i tisdags - goda vänner kom och överraskade och barnbarnen bl a sms:ade, ringde och sjöng / det blev en dag med en känsla av stor tacksamhet!)