Jag och min adept (lärjunge i en svårlärd konst eller vetenskap) Med.dr. RZ botaniserar i det svenska språket och vägen dit är ofta engelska för att kunna förklara vad som ibland nästan inte förklaras kan. Vi jobbar med speciell svenska för medical staff, tränger oss in i avkodade patientjournaler, medicinsk terminologi, grammatikfocus, lättläst material i form av tidningar och litteratur och ibland även Pettsson och Findus. RZ har stora krav på sig själv och varje gång han tycker att han kodat av det svenska språket så uppstår nya uttryck som betyder detsamma som uttrycket igår eller nyss. Han suckar och jag får plocka fram min agenda och tydligt peka ut hur många dagar han studerat vårt hemlands tungomål - 20 dagar exakt och jag frågar mig hur mycket av ett annat språk i ett annat land jag hade lärt mig på 20 dagar? Han börjar prata mer och mer och förstår redan mycket och hans förmåga att skriva skall vi inte tala om - där går det undan! Personkemin mellan mig och denna unge man fungerar jättebra, annars skulle det vara svårt då vi jobbar med studierna cirka 30 h /vecka. Vi skrattar ofta gott åt olika språkliga fadäser och företeelser och inte minst åt mitt minne som ibland inte håller i sig mer än två minuter i detta emellanåt kaotiska ordvirrvarr. R kom glädjestrålande till lektionsummet som lämnar ett och annat att önska i form av trivsel (men det är en annan historia) häromdagen efter att han följt med jourhavande doktor ett par timmar och upptäckt att han faktiskt förstod riktigt mycket och han har ju sina medicinska kunskaper att falla tillbaka på som inte går av för hackor.
Han är redan en kunnig medicinare och när väl svenska språket börjar sitta där kommer han att vara än mer kompetent och en tillgång för Överkalix. Det är jag säker på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar