nybakt och sjusovare

Våra två äldsta Hjärtans Fröjd kommer och sover över ibland. De ser filmer halva natten och sover till bortåt 12-tiden. Jag måste påpeka att de sover bort de vackra sommardagarna, men efter att ha tänkt till en stund så kommer jag ihåg hur man själv gjorde vissa somrar. Man låg och sov halva dagen, läste halva dagen och umgicks med kompisar till halva natten ... Det gäller att påminna sig. Medan de sovit och gubben jobbat har jag under förmiddagen bakat matbröd på dinkelmjöl och sockerkaka med valnötter och squash (av den enda squash jag lyckats få att överleva hittills). En god vän kom förbi och snackade en stund över en kopp kaffe och så småningom steg sjusovarna upp, mumsade på det nybakade brödet och gjorde scrambled eggs och nu kl 14.20 då solen gassar som mest ser de på film och verkar må jättegott. Jag njuter av alla stunder de är här - om några veckor börjar skolan igen och båda försvinner till gymnasiestudier i Luleå och allt vad det innebär. Jag unnar dom verkligen en avslappnad sommartid på det sätt de vill ha den! (bilden är min och visar att jag använt en halv squash till den goda kakan).

hotellrum i träden 2

Vi fick bara besöka två hotell"kojor" då det fanns gäster i de andra - det ena längst till vänster är gjort av spegelglas och dit kommer man på en hängbro som svajar lite. Här intill finns en bild över sängen i "kojan" som ser ut som en liftcabin (nere till vä) - bilden ger inte kojans kvalitet och inredningsidé riktigt rättvisa.

(Bilderna är mina!)

utflykt tíll trädhotellet

Igår åkte vi på utflykt till bl a Harads och Tree Hotel, vilket blev en mycket intressant resa som även innehöll intag av god lunch på Brittas Pensionat och allehanda intag som små korksupar och smörgåsar och färska jordgubbar mm mm.

När jag tycker att ekonomin tillåter vill jag bo uppe i ett träd åtminstone en natt och när jag vaknar och sätter mig upp i sängen ser jag trädtopparna och längre bort luleälv och blånande skogar och berg ... det skulle kännas som ännu en behaglig dimension av livet!

man vill bli älskad ...

Man vill bli älskad/i brist därpå beundrad / i brist därpå fruktad / i brist därpå avskydd och föraktad / Man vill inge någon slags känsla /Själen ryser i tomrummet och vill kontakt till vilket pris som helst (ur Dr Glas av Hjalmar Söderberg)
(Bilden: copyright Paulina Nilsson)

utsikt genom ett myggnät

Kanske var det alla benspark i kallvattnet som nu orsakat värk och kramp i vänster ben varför jag tillbringat det mesta av dagen på en altansoffa bakom ett myggnät .. men eländena bits ju t o m genom nätet. Tankarna går hela tiden till alla förtvivlade människor i Norge. Vad skall vi nu bli ännu mer rädda för; unga människor som sitter hemma och ugglar vid sina olika cyberuppkopplingar. Hur många är inte de ???

Igår ... och idag

Igår hade jag en helt ljuvlig dag med A-B i Luleå. Vi började med go-fika i hennes trivsamma smakfullt inredda lägenhet och så gick jag för att göra shoppingfynd och tänk för en gångs skull kände jag att jag gjorde riktigt fina blus-fynd. Därefter var det lunchdags vilken avnjöts med utsikt över Luleå södra hamn med solglitter i vattnet. Det var en mycket varm dag och vi åkte iväg till Storsand med kaffekassen i högsta hugg för att bada och sola lite . Två rejäla dopp med simtur avnjöts i luleälvens sköna vatten även om vi båda är lite rädda för att inte nå botten så vi bottensimmade väl en del... Vid hemkomsten rask uppiffning för middag på Musikomat där vi åt libanesiskt och fick oss en rejäl information om vad vi åt av den energiske och trevlie libanesiske mannen. MEN innan vi åkte till middagsstunden fick vi veta att regeringsbyggnaden i Oslo bombats. I bordet intill satt ett norskt par som inte visste ett dyft och blev aningen chockade av informationen. Sen har det rullat på och det hemskaste hemska har ökat på. Idag kl 10.45 meddelas att 84 ungdomar och barn dödats på Utöya av högerextremist, som också mest troligt orsakat bombdramat i Oslo med sju döda. Extremismen har visat sitt rätta vansinniga ansikte!

sommarjobb ??

Två goda vänner oberoende av varandra berättar besviket om besök på ortens långvårdsavdelning hos anhöriga. De berättar om unga vikarier som ser lite rädda ut när de får frågor och ordinarie personal har gått på rast ... och matrast måste alla få ha, men inte alla ordinarie på en gång vah ?! Vid ett matbord sitter ett par ungdomar och matar gamlingarna med ena handen och knapprar för fullt med mobiltelefonen med den andra! Och jag måste då undra - var är arbetsledningen ? och kuraget hos ordinarie medarbetare ? De måste väl ändå kunna säga till om ungdomarna tror att de kan ta in sin annars så bekymmerslösa mobiltelefontillvaro på jobbet där de skall ta hand om vårdkrävande gamlingar ... eller vågar man inte .... vad är man rädd för ? Varför är alla så in i h-vete rädda ? och just såna här grejer är en arbetsledares skyldighet att se till att det inte förekommer. Hur skall ungdomarna annars lära sig sina ansvarsbitar ute i livet ? ... eller är det så illa redan att det inte gör något att man stoppar in mosad potatis i gapet på en senil utsatt människa medan man med stort intresse följer vad som försiggår på face-book, eller övriga nätuppkopplingar watever ?!