Krispig, krispigare, krispigast

Jag är en sån där som "märker ord"; förfasas över felaktig stavning i tidningar, tycker det är helknäppt när vuxna människor säger eftersom att; kommer väl från engelskans because of kanske; och t om skriver eftersom att. Det blir tårta på tårta i svenskan, att skriva eftersom att mässar jag för niorna som skall ut i gymnasievärlden snart. Jag vet mycket väl att kanske hälften av lärarna där säger eftersom att, men det får vara som det är. Jag vill bevara svenskan, inte bevara svenskt! En kompis har någon gång skrikit "jag ger fan i om det är särskrivet eller ej, sluta tjata om det där!" Joo .. men i dagarna två när jag följt 4:ans Nyhetsmorgon så har jag märkt att man pratar om "krispig höstluft", luften är krispig, men en kaka kan ju också vara krispig osv osv och det är inte "missunnt", men det blir bara så tröttsamt när man inte hittar någon variation när man skall berätta om vädret i Sverige en höstdag som den här. - Säger du krispig en gång till så krispar jag till dig, skulle jag vilja säga!

Vad betyder detta?

En god vän från en annan kommun ringer och frågar om jag vet något om valfusk och kopiering av vallängder vid valet här hemma; jag vet nada .... men det låter ju förfärligt - börjar likna diktaturer långt borta ... min framlidne gråsosse till farsa var valförrättare hemma i byn då det begav sig - vallängderna var som sekretessbelagda sjukhusjournaler närapå. Vad är detta för något ? - förmodligen någon gränslös, okunnig fanatiker som härletts till att göra sånt lagbrott som det väl borde vara ... om det nu är sant ?!

Storskratt

Läste imorse en artikel om den mångsidige skådespelaren Mikael Persbrandt som bl a säger;

- Vi har en underhållningsmani där man tror att hästgarvet har något att ge.

"Ett gott skratt förlänger livet" har ju alltid sagts och visst får det igång blodflödet och allehanda hormoner, men själen då ?? Den måste nog få något djupare än så emellanåt - för en själv och för ens omgivning.

(bilden har jag fått låna av skrattnet)

Teaterhösten är igång

Höstens teateraktiviteter startade i torsdags med Norrbottensteaterns Mina drömmar växte vilda. Den handlade om Lina från en by i Tornedalen som orkade trotsa sin bedrövliga uppväxt och utbilda sig till lärarinna och därefter lät hon bygga hus i Kiruna mm mm. Hon föddes 1881 och bara att leva med sin homosexualitet var ett öde för sig. De båda kvinnorna som gestaltade Lina - med ord, musik och sång nålade mig fast i stolen i tre kvart. Precis som det skall vara
med riktigt god teater! Den 8 oktober är det familjeföreställning med Findus som flyttar ut och den 11 oktober Kolarhistorier av Dan Andersson i Vännäsgården....
Och ovanligt god publiktillströmning var det i torsdags vilket gladde oss i teaterföreningen ...
men jag kan ändå inte låta bli och undra över alla yngre människor som inte tar chansen att låta sig beröras.

Sommarsista..

Sista blomprakten innan frosten. Vattnar lite varje kväll för en äldre kvinna sa till mig för en massa år sen att vattnet isolerar så att kylan inte tränger ner i rötterna. Vill hålla kvar sommaren lite till, men det blir frostigare för varje morgon.

Snedbenorna på gång...

Åååooouuuååå! Vrålet vill aldrig ta slut - låter som fotbollshulliganer eller som doa-doa-kör till Ultima Thule ... det är bara hitlerhälsningen som fattas. Så är de i hamn Sverigedemokraterna - nynazisterna och vi andra vi röstar och står i och försöker värja oss, men det verkar inte hjälpa ... Vad väntar nu ?!

Mellanlandning

Min lediga fredag. Åkte den vackra höstvägen till Kalix via Morjärv. Tog med mig min kamera för att ta bilder på alla vackra färger, men molnen hängde lågt och solen var väck, så det fick vara. När jag kom hem lyste solen på alla vackra färger i Grelsbyn, men då hade jag lyckats gömma kameran under några lager väskor och påsar, så det fick också vara. Å andra sidan tycker jag det är himla svårt att återge stämningar och upplevelser i naturen med en kamerabild . I Kalix besökte jag min duktiga frissa som klippte ny frisyr och jag blev riktigt nöjd - hemma sa maken att jag liknade Robert Gustavsson =-( ... Efter frissastunden besökte jag en 84-årig pigg liten kvinna, god vän till min framlidne mor, som gav mig en stor och varm kram och bjöd på våfflor med grädde och sylt. Vi pratade på om våra liv nu och förut, om barn och barnbarn och t o m barnbarnsbarn som hon har nio stycken av! Det är så gott att träffa de där människorna som känt mig sedan jag var barn och att få vara i det - att för en stund slippa anklaga sig själv och älta kring incidenter i "saltgruvan" ... Så nu har jag landat igen för ett tag..