Tio ...

Min gode stockholmsvän Catarina vill att jag berättar om mig i tio punkter och för att göra det hela snabbt undanstökat så håller jag mig till hennes tio ... men ger mina tio:

1. Jag har krympt, minst 2 cm sen jag var 25!
2. Ett av mina jobb var en gång att riva ned alla gardiner på litteraturcentret i byn. Sen kom en ryska till huset och täckte alla fönster med nya tyger...
3. Jag skulle vilja gå mot en nazistdemonstration och slå första bästa på käften ...
4. Jag gillar djurprogram som den om Caesar, han som kan tala med hundar ...
5. Jag hade en gång en katt som hette Lisa när jag var barn, sen har det varit otaliga såna, som
jag såväl skickat i döden som låtit kastrera - så jag ska inte ha katt!
6. Rymden är fantastisk, men jag har fullt sjå med att hålla mig på jorden så energin går åt till det
7. Har också många intressen - brinner i perioder, slocknar och emellanåt bränns ut ... men sång är något som får mig att lyfta när jag väl får till det ...
8. Jag tycker att jag är en bra lyssnare, men skulle inte alls bli förvånad om någon i min omgivning inte tycker det
9. Reinkarnationstanken är också hos mig väldigt levande, men det är ju det där med Jesus, honom kan jag inte låta bli att tänka på...
10. Det finns de som fnyser åt att jag bloggar, men ingen i familjen ...

Så nu vet ni det!

Soul-searching eller out-going ?

Hörde en kändis på TV igårmorse som sa : - För min del har det varit så mycket soul-searching på senare tid, nu måste det bli mer av out-going... Det är väl lite osäkert vilket av uttrycken som passar bäst in på min utflykt till storsta'n i helgen, Operan Pärlfiskarna var en höjdare, som väntat och jag fick höra den fantastiska arian mellan Nadir och Zurga, de som båda älskar den vackra och goda Leila. Kören var fantastisk, solisterna ännu mer fantastiska och scenografin helt outstanding inkl ljuset - alltså en totalupplevelse. Valdemarsudde med Prins Eugens slott och alla målningar av en bohusländsk konstnär Carl Wilhelmson, samt fikat i prinsens kök blev det också något att minnas ... men det som gör mig på allra bästa humör det är de glada försäljarna på Hötorget: Madame, köp idag, betala imorgon eller Köp dom bästa hallon, fyra för samma krona, ursäkta mig ... och inte tar de illa upp fast de märker att man måste skratta åt deras säljspråk utan skrattar med och blir bara vildare i sin framfart . Och vips är vi övertalade och köper med två kilo vindruvor och två paket hallon "för samma krona". Hälften av vindruvorna lämnar vi på hotellet åt henne som städar.

Musikkvällskräll

Nå nu har jag varit på Folkets Hus och Norrbotten Big Band har blåst ut gråluddet från hjärnan på mig. Det är inte klokt hur de står i och blåser sina irrande tongångar i en alldeles för liten lokal. Men emellanåt blir det rent ut sagt magiskt, så där magiskt så det bildas en klump i halsen, då Sofia Jannok och Jonas Knutsson samarbetar - hon med sin säregna samiska jojkröst och han med sitt skickliga handlag med klarinett och saxofon. De ääääger, som det heter ...

till huvudkommunen!

Imorgon - el-Stockholmo here we come. Jag och A-B, som de utschasade "pedakåker" vi är, skall byta miljö ett par dagar och bo på hotell och strosa, samt vara med om Pärlfiskarna av Bizet på Folkoperan. En gammal dröm går i uppfyllelse ... att få höra den musiken live ! Sist jag var i Sthlm den här årstiden var också det första advent och snorhalt överallt och värst var det i Gamla Stan där jag halkade runt på kullerstenarna och hängde mig i järnräckena utefter de brantare gatorna. Andra människor också på besök på julmarknaderna bara kanade nedför medan jag som den is- och snövana norrlänning jag är hängde där i räckena och försökte att låtsas som ingenting. Snö, is och kullerstenar är inte riktigt min gren ... jag har andra referensramar.

Snöglopp, Einaudi o Jack

Ledig måndag. Snöglopp. I detta skitföre skall jag nu ge mig iväg till min frissa sju mil bort - någon frågade en gång om det inte finns frisörskor här ... jo, men jag har svårt att skiljas från någon som stämmer för mig. Egentligen skulle jag gå på konsert med Magnus Carlsson ikväll, men jag får kasta biljetterna på någon som vill ha dem - tänker inte stanna kvar till mörkret i det här vädret - Carlsson får ursäkta! Här intill snurrar Ludovico Einaudis ljuvliga pianomusik som jag fick med postmannen idag. I samma brev kom Livet från den ljusa sidan, en dvd med Jack Nicholson som den egentligt sjukligt kontrollerande medelålders mannen, som lider sina helvetes kval, men som filmmakaren gjort till en sanslöst otrolig människa trots allt. Jag har sett den tre gånger !- varje gång somnar jag på exakt samma ställe - under en bilutflykt - nu tänker jag se den mitt på dagen någon gång så att jag inte lyckas somna --- jag måste få veta vad som händer där under utflykten!

Söndagmorgon i november

Så kom de hem vid 23-tiden rödrosiga och lyckliga. - Å vad jag blev inspirerad, utbrast äldsten som specialiserar sig på trumspel på gymnasiet på estetiskt program. De pratade i mun på varanda över en kopp te innan de till slut gick till sängs, d v s det tog ett tag innan det blev lugn i lägenheten då katten Finuduswannabee var som mest pigg och plockade bland el-sladdar och med en låtsasmus som pep oavbrutet. Sen lade den sig raklång som en tarm i fotändan. Imorse när den antagligen tyckt att det var färdigsovet kom den och började spinna rakt in i örat på mig ... Och så har jag irriterat mig över att grannen i lägenheten intill förmodligen röker oavbrutet och det kommer in i angränsande boenden. Om jag skulle bo här skulle jag ta itu med det, men nu gör jag ju inte det så jag får väl anpassa mig resten av dagen jag är här. Solen visar sig där ute, bäst att ge sig iväg ut innan mörkret sänker sig igen - i eftermiddag bär det av hemåt igen.

Julhandelstjuvstart

Är i Luleå hos barnbarnsflickorna som gått på konsert på Lillan med en kompis. Sitter här i den lugna, mysiga och gammaldags lägenheten i stort sett mitt i centrum med den tigerrandiga katten som sällskap. Dagen har ägnats åt inköp och lunch med tjejerna på Mat-o-Prat. Så himla mycket folk överallt. En smäktande röst från högtalaren intill i ena örat och i det andra ungdomar som till ett hamrande piano sjunger julsånger i närheten - ljudnivåer som inte är särskilt njutbara. Så mycket rött och vackert och blingeli-bling överallt. Storgatan som efter all renovering ser ut som något torg i öststaterna (som jag bara sett på TV!) - kalt och grått. Det var faktiskt mycket mysigare förr - lurvigare men mysigare.